Trots detta registreras de inte i någon statistik, det gör endast tredje och fjärde gradens bristningar – så kallade sfinkterskador. Övriga skador, som grad två-bristning, levatorskador och rektusdiastas, hamnar mellan stolarna.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
En som har drabbats är Katharina Berggren. För över 30 år sedan fick hon en icke diagnosticerad andra gradens förlossningsskada som i alla år har orsakat henne enorma problem. Nu har hon startat en namninsamling för att lyfta att fler skador måste diagnosregistreras.
– Jag är sjukskriven sedan två och ett halvt år tillbaka och när jag äntligen fick rätt hjälp så fick jag veta att min skada har funnits i väldigt många år. Samtidigt insåg jag hur lite man vet om de här skadorna och hur lite kunskap vi kvinnor har om varandra, säger Katharina Berggren.
”Gjort mig isolerad i mitt hem”
Den vaginala spricka hon drabbades av för över 30 år sedan ledde för snart tre år sedan till att hon fick en rektovaginal fistel, vilken gör att det läcker avföring in i slidan, något hon sluppit om hon hade fått rätt hjälp när hon födde barn.
– Jag hade kunnat bli sydd vid förlossningen, jag hade kunnat bli opererad för många år sedan och sluppit gå med den här fruktansvärda värken som jag haft i alla år. Sluppit få den här rektovaginala fisteln som har varit ett helvete och som har gjort mig isolerad i mitt eget hem.
Det var när Katharina Berggren läste en ny rapport från Socialstyrelsen som jämför skador vid förlossning och kejsarsnitt som hon upptäckte att det inte förs någon statistik över hennes och andra förlossningsskador och att de därför inte fanns med i några jämförelser.
– Jag kontaktade rapportförfattarna och det visade sig att Socialstyrelsen inte har någon registrering alls på den andra gradens bristningar, på levatorskador och rektusdiastas som är väldigt vanliga förlossningsskador. Det är jättemånga kvinnor som bär på de här skadorna, säger Katharina Berggren.
Leder till mindre forskning
Att skadorna inte registreras innebär att de inte finns med i någon statistik, att de inte har egen diagnos och att forskning därför inte kan bedrivas på dem i särskilt stor utsträckning. Det leder till att många skador inte kan åtgärdas på ett bra sätt.
– Vad väntar vi på, det är bara att koda dem så att forskningen kan ta fart och kvinnor kan få hjälp. Det är märkligt, man kan byta ett hjärta, gå in i hjärnan och operera, byta ett knä och laga ett fotbollsproffs ganska snabbt. Men man kan inte laga kvinnor som föder barn.
Än så länge har namninsamlingen fått in cirka 3 500 underskrifter sedan den 16 juli. Katharina Berggren är nöjd med tanke på det tabu som finns kring kvinnors underliv.
– Folk är lite rädda att skriva på tror jag. Kvinnors underliv har inte varit tillräckligt intressant, tyvärr. Och vi har varit så isolerade från varandra att många kvinnor har trott att de har varit ensamma med problemet. Därför driver jag på det här nu. Det här är jätteviktigt. Ingen kvinna ska behöva få skador i framtiden utan att få snabb hjälp.
”Ska kunna ha sex”
Socialminister Annika Strandhäll är medveten om problematiken och vill se förbättringar.
– Kvinnor måste kunna känna trygghet i att vården kommer att ge dem det stöd och den vård de behöver inför, under och efter förlossningen. Så är inte alltid fallet idag. Många känner oro för att förlossningsvården inte ska finnas där när man behöver den, säger hon i en kommentar till Dagens ETC.
Därför har regeringen satsat och vill fortsätta satsa på förlossnings- och eftervården menar Annika Strandhäll.
– Vi har gjort omfattande satsningar som bland annat syftar till att kvinnor ska kunna ha en barnmorska eller motsvarande kompetens tillgänglig under hela förlossningen, vilket också är ett sätt att förebygga förlossningsskador, att eftervården ska bli bättre och att kunskap ska finnas för att förebygga skador. Bara under 2018 har regeringen skjutit till hela 1,8 miljarder kronor till kvinnors hälsa.
– Kvinnor i Sverige ska också efter en förlossning både kunna gå på toaletten utan problem och ha sex. Det måste vara samhällets löfte till den som fött barn.
