BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
– De har inte skrivit en enda artikel om boken i Ryssland. Inte en enda, säger Masha Gessen.
”Nytt censursystem”
Vi träffas i en hotellobby i Malmö, som är ytterligare ett stopp på vägen för att göra press för boken. Hon kommer direkt från tåget efter ett par hektiska dagar i Stockholm. Masha Gessen berättar om hur ryska medier har behandlat henne efter boksläppet.
– Jag tilldelades National book award för ”Framtiden är historia”, vilket är det största litteraturpriset som finns i USA. Jag fick genast samtal från journalister världen över. Inte ett enda från Ryssland. Det är egentligen hemskt. Det är en bok om Ryssland, skriven av en ryss, som prisas med det största priset som finns i USA och inte ens mina vänner inom ryska medier gör något på det.
Vad beror det på?
– Det är inte för att de inte tycker om mig eller är rädda utan för att de arbetar på ett sätt som gör att det här inte ens är en del av deras omvärldsbevakning. Så jag skrev en Facebookuppdatering om det här, och då skrev flera personer att de skulle ringa mig, det handlar alltså inte om rädsla eller ogillande, de är bara väldigt isolerade.
Var det här ungefär det du förväntade dig från ryska medier när du släppte boken?
– Jag förväntade mig inte att den skulle översättas till ryska, för det kan den inte, så jag tänkte inte på det på det sättet. Sedan fick jag National book award och då insåg jag att ingen ringde från Ryssland.
Varför är det omöjligt för boken att översättas till ryska?
– Det är en bra fråga. Det finns ju ingen censur, officiellt. Det är inte riktigt sant men sett till lagen så finns det inga större restriktioner för vad man får säga än i de flesta europeiska länder. Men det finns en press på marknaden som har gjort att Ryssland på ett sätt har utvecklat ett nytt censursystem. Det blev tydligt när jag skrev min förra bok, om Putin. Flera förläggare hörde av sig och ville släppa boken men backade sedan ur.
Fick du någon förklaring till varför de backade ur?
– Ett förlag sa ”du måste förstå”. De berättade hur de hade 300 personer som jobbade där och hur de hade vissa ekonomiska oegentligheter inom företaget. Sedan sa de att om de skulle publicera boken skulle de få andra skattesatser och behöva säga upp alla anställda och det skulle vara mitt ansvar. Ett annat förlag sa att jag kunde få boken översatt och tryckt, men de kommer inte kunna distribuera den, för inga bokhandlare kommer ta in den.
Sedan 2013 bor du i USA igen, efter att det funnits ett hot från ryska myndigheter att ta ifrån dig dina barn. Hur skulle en berättelse liknande den du skrivit i ”Framtiden är historia” fast om USA se ut?
– Det är en helt annan berättelse. Att skriva om Trump ... den berättelsen är inte riktigt där än. Det finns delar av historien där, som slaveriet och det amerikanska inbördeskriget, som fortfarande är en del av den amerikanska politiken, men det är en helt annan berättelse. Men jag kommer skriva den boken!
Vad ser du när du ser Donald Trump?
– Inte mycket! Hahaha. Nej, men seriöst så är det en väldigt bra fråga, för när jag tittar på Donald Trump så ser jag något annat än vad många amerikaner ser. Det är därför mitt skrivande har varit så populärt det senaste året. Efter alla dessa år som jag har bevakat Putin har jag speciella glasögon med vilka jag kan se verkligt viktiga saker. Det amerikanska folket försöker fortfarande komma underfund med hur han kan ljuga på det sätt han gör. Nyligen var det en artikel i New York Times om att Donald Trump lider av vanföreställningar. De baserade detta på det faktum att han står fast vid sina lögner även privat. Visst, man kan kalla det för vanföreställningar, men jag tror inte att det handlar om det. Jag tror det handlar om att han är besatt av makt och han befinner sig i en konstant kamp med verkligheten. Han vill bli kung över verkligheten. Och det är något som Putin har lärt mig.
Hur ska Ryssland komma tillbaka från det här totalitära samhället som du beskriver?
– Jag vet inte. Det som har hänt Ryssland är något som inget annat land har upplevt. Vi har aldrig sett ett land gå igenom det här och klara sig. Jag tror att frågan vi måste ställa oss är om det är möjligt att komma tillbaka från 70 år av totalitarism. Ryssland måste inse att det har gjort det här mot sig självt och att det är omöjligt att skilja på förövare och offer här. Vi måste överväga risken att det här är något vi inte kan övervinna. Kanske är det en dödlig skada på samhället.
Vad blir nästa steg för dig, vad är nästa historia att berätta om Ryssland?
– Jag tror att jag är klar med Ryssland, i alla fall just nu. Jag hoppas att jag får överleva putinismen, och när det händer så skulle jag gärna återvända för att rapportera vad som händer.
