Hittills i år finns elva fall där en man är misstänkt för mord på en kvinna i en nära relation. Utredningarna pågår dock ännu och ingen av männen har åtalats. Både Roks och Unizon är oroade över situationen. En oro som alltså delas av den ansvariga ministern.

I december kom ett 99-punktsprogram mot mäns våld mot kvinnor. Vilka punkter tycker du som jämställdhetsminister är viktigast för att hindra att kvinnor mördas av en närstående?

– Det handlar både om att skärpa straffen såklart. Så att det blir tydligt för förövarna att detta är oacceptabelt. Det handlar också mycket om det förebyggande arbetet och insatser som olika aktörer kan göra, säger Eva Nordmark.

Roks är kritiska just till att så mycket fokus hamnar på förebyggande arbete istället för att skydda kvinnor och barn. Hur kommenterar du det?

– Jag menar att vi måste kunna göra flera saker samtidigt. Både förebygga, att man inte ska ta till våld överhuvudtaget. När våldet ändå sker ska förövaren straffas och det är viktigt att kvinnan och barnet får stöd att ta sig ifrån en våldsam person. Men det är också viktigt att mannen inte fortsätter att begå brott mot en ny kvinna. 

Eva Nordmark säger också att hon tagit initiativ till en dialog med arbetsmarknadens parter. 

Arbetet en frizon

– Vi vet att på varje arbetsplats finns en kvinna som antingen lever i en våldsam relation just nu, eller har gjort det. För att kunna upptäcka och stödja de här kvinnorna är arbetsplatsen väldigt viktig. Ofta är arbetet den enda frizonen kvinnorna har som är fri från våld. Det är viktigt att chefer men också kollegor och skyddsombud har kunskap och förstår och ställer frågan om man misstänker någonting, säger hon.

Jämställdhetsmyndigheten har fått i uppdrag att ta fram ett stöd för att alla på arbetsplatsen ska veta hur de ska agera vid misstänkt våld. Myndigheten kom också nyligen med en rapport som visade att kvinnor och barn med skyddade personuppgifter har fått sina adresser röjda av myndigheter. Jämställdhetsmyndigheten har lagt fram flera förslag för att hindra att uppgifter röjs. Men i väntan på att de blir verklighet kallade Eva Nordmark på tisdagsförmiddagen till sig fler myndigheter, bland annat Arbetsförmedlingen, Skatteverket och Polismyndigheten, för att få svar på vad de gör för att se till att skyddade uppgifter inte läcker ut.

– Det är väldigt allvarligt att uppgifter röjs. Förra året levde 24 000 personer med skyddade uppgifter. De kvinnor och barn som lever med skyddade uppgifter för att de är våldsutsatta lever i en extremt utsatt situation. Ett misstag där information röjs kan vara skillnad mellan liv och död. Men även om det inte går så långt, så kan det ge stora allvarliga konsekvenser, säger Eva Nordmark.

Hon säger att hon hört många berättelser där kvinnor och barn tvingats flytta för att uppgifter röjts.

– De behöver byta bostadsort för att trygga sin säkerhet. Rycka upp barnet från tryggheten i skolan, lämna sitt arbete, hitta ett nytt. Ny bostad är inte det lättaste. De misstag som sker får väldigt allvarliga konsekvenser, säger hon.

Vad förväntar du dig nu?

– Jag förväntar mig att myndigheterna skärper upp sina interna rutiner, utbildar sin personal. Mycket arbete är på gång och det behöver fortsätta. Att man säkrar upp rutiner så att man inte röjer den här sortens uppgifter. Jag förväntar mig att man anstränger sig helt enkelt.