Dagens ETC berättade i lördagens tidning om alla de kvinnor som förra året blev offer för en man de en gång älskat. Trots att det handlar om minst tio kvinnor är 2022 långt ifrån ett rekordår – i snitt mördas 15 kvinnor årligen av någon de har eller har haft ett förhållande med.
Paulina Brandberg (L), jämställdhetsminister, säger att frågan om mäns våld mot kvinnor måste högre upp på agendan.
– Vi måste växla upp och höja ambitionsnivån när det gäller det här arbetet. Särskilt viktigt är att skapa förutsättningar för att den som lever i en våldsam relation har faktiska möjligheter att lämna relationen. Här handlar det om att öka den ekonomiska jämställdheten, så att det finns ekonomiska förutsättningar för att lämna. Men det handlar också om att det måste finnas ett välutvecklat stödsystem så att man vågar lämna.
Att öka den ekonomiska jämställdheten tar tid, och Unizon och Roks menar att det krävs åtgärder som gör skillnad direkt. Vad kan ni från politiskt håll göra där?
– Det här är ju ett långsiktigt arbete, det får man nog vara inställd på. Men man måste ju också försöka se till att vidta alla åtgärder man kan för att vi ska få förändring här och nu. I de här fallen finns ofta varningssignaler, om omgivningen fångar upp dem kan man ingripa tidigare. Av den anledningen tror jag också att det här måste hamna högre upp på agendan, och att det behövs kunskapsfrämjande insatser.
Hur ska ni göra för att frågan om mäns våld mot kvinnor ska hamna högre upp på agendan då?
– Det som måste till, och som den här regeringen har aviserat, är ett perspektivskifte. Min starka uppfattning, med bakgrund som åklagare, är att vi har haft alldeles för stort fokus på gärningsmännen och deras perspektiv. Vi måste få till ett skifte där brottsoffrets perspektiv väger tyngre.
Förövaren ska flyttas på
Enligt Paulina Brandberg är flera åtgärder på gång. Till exempel är målet att utöka användandet av kontaktförbud. Hon menar också att det måste bli ett skifte så att den som utsatts för våld inte ska behöva gömma sig eller flytta, utan att det istället är förövaren som ska flyttas på. Att se över en våldsam vårdnadshavares rätt till umgänge med barnen är också nödvändigt.
– Det är en sådan sak som kan skapa en inlåsningseffekt. Den våldsutsatta är kvar i relationen för barnens säkerhet, för att kunna skydda dem. Vi har en pågående utredning nu som ser över just den frågan.
I flera av de fall som Dagens ETC har skrivit om har omgivningen känt till att kvinnan blir misshandlad, och enligt Olga Persson, ordförande för Unizon, är familjerna ofta kända av socialtjänst, hälso- och sjukvård och polis redan innan det dödliga våldet sker. Varningssignalerna tas inte på tillräckligt stort allvar, menar hon. Linn Berglund, dotter till en av de kvinnor som dödades förra året, håller med. Hon tycker också att samhället och polisen måste kunna agera, trots att den misshandlade inte vågar erkänna vad som sker. Men det är svårt, enligt Paulina Brandberg.
– Vi ska ha en rättsstat, i det ingår att vi måste ha höga beviskrav. I mitt jobb som åklagare har jag varit med om att man haft ett svårt bevisläge för att brottsoffret inte velat medverka, och jag tror inte att vi kan ha ett system där man sänker beviskraven, men däremot måste vi skapa förutsättningar för att den våldsutsatta ska våga anmäla.
