Samtidigt har tillväxten av andelen kvinnor i ledande positioner stannat av. 27 procent av börsbolagens ledningsgrupper består av kvinnor – en ökning med noll procent jämfört med förra året.
– Bolagen är sämre än någonsin på att behålla chefskvinnor. Vi har haft tio år av framsteg och oavsett om vi har gått igenom pandemi eller lågkonjuktur så har ändå andelen kvinnor hela tiden ökat. Men nu har det fått ett slut, konstaterar Allbrights vd Amanda Lundeteg.
Stiftelsen Allbright har kartlagt svenska börsbolags jämställdhetsarbete sedan 2012 och sorterar varje år in de svenska börsbolagen i tre kategorier: Grönt för företag med jämställda ledningsgrupper och gult för företag som inte anses ha en jämn könsfördelning. Företag som inte har en enda kvinna i bolagsstyrelsen hamnar på den röda listan. Där listas i år 68 företag, bland andra Tradedoubler, Eniro och Oscar Properties.
I årets rapport har de jämställda företagens lönsamhet för första gången jämförts med de rödlistade under fem års tid. I fyra av fem analyserade nyckeltal presterar de gröna företagen bättre.
– Vi ser att det finns en relation mellan jämställdhet och lönsamhet. De gröna bolagen har en bättre genomsnittlig utveckling än bolagen på den röda listan när det kommer till vinstmarginal, rörelsemarginal, rörelseresultat och avkastning på eget kapital. Bara i omsättningstillväxten presterar de röda bättre, säger Amanda Lundeteg.
De bolag som har en jämn könsfördelning i ledningsgrupperna har ökat sina vinstmarginaler med i snitt 8 procent. Det är rejält mycket bättre än de rödlistade bolagen, vars vinstmarginaler istället har minskat med i snitt 13 de senaste fem åren. De gröna bolagen har dessutom nästan dubbelt så starka rörelseresultat som de röda.
Skälet till de starkare resultaten förklaras med att jämställda företag har nöjdare medarbetare, starkare beslutsfattande och bättre förmåga att attrahera ny arbetskraft.
Sverige på väg att bli omsprunget
Samtidigt har utvecklingen av antalet kvinnor i ledningsgrupperna alltså stagnerat. Ur ett internationellt perspektiv är Sverige dessutom på väg att bli omsprungna. Både tyska och franska företag har de senaste fyra åren ökat den kvinnliga representationen i ledningsrummen med 67 procent. För svenska företag ligger ökningen på 13 procent över samma period.
– Det handlar såklart lite om utgångsläget i de andra länderna. Men i de länderna driver också både politiker och näringslivet frågorna på ett annat sätt än här. USA är mest intressant att jämföra med. För fyra år sedan låg Sverige och USA jämnt i de här frågorna. Men nu har USA verkligen dragit ifrån och ökat andelen kvinnor dubbelt så fort jämfört med Sverige, säger Amanda Lundeteg.
Ett av anledningarna till den svenska stagnationen kan vara att samhällsdiskussionen har förändrats, menar Amanda Lundeteg. Det politiska samtalet har gått från inkludering till exkludering – något som smittar av sig på näringslivet.
– För tio år sedan var samtalet livfullt i Sverige, det bubblade på ett annat sätt än idag. Nu är jämställdhetsfrågorna inte längre på tapeten. Jag tycker inte att man från varken högern eller vänstern har kommit med särskilt kreativa förslag om hur man ska ta tag i frågorna om representation och inkludering i näringslivet. Jag sätter ännu mindre hopp till att det kommer ske saker de närmsta fyra åren utifrån det vi ser idag, säger hon.
