Det säger Nicklas Hjertonsson, jurist på Datainspektionen (DI), den centrala tillsynsmyndigheten för kameraövervakning. Myndighetens främsta uppgift är att ”säkra den enskilda individens rätt till integritet i samhället.”
– Vår roll är att vara allmänhetens ombud. Så fort länsstyrelserna har fattat ett beslut om kameraövervakning så skickar de sitt beslut till oss. Sedan avgör vi om vi tycker att det finns rätt att överklaga dem.
Förra året trädde en ny kameraövervakningslag i kraft, vilket gör det lättare att få sätta upp en kamera utan att begära tillstånd. Lagändringen innebär att det numera oftare räcker med endast en anmälan om övervakning för att få sätta upp kameror, exempelvis i butiker, i kollektivtrafik, vid bankomater och i parkeringshus.
10 procent överklagas
För att kameraövervaka andra allmänna platser krävs i regel ett tillstånd, något som utfärdas av länsstyrelserna. Men Datainspektionen har rätt att överklaga besluten, om de anser att behovet av integritet väger tyngre än den förväntade nyttan av övervakningen.
Ungefär tio procent av länsstyrelsernas beslut överklagas av Datainspektionen.
– Ofta handlar det om att vi tycker att länsstyrelsen varit för generös i sin bedömning. Tanken är att det ska vara principiellt viktiga fall där det finns behov av en tydlighet för vad som gäller, säger jurist Nicklas Hjertonsson.
Han menar att det finns en hel del platser där integritetsintresset är tyngre än på andra platser, exempelvis på gator och torg, restauranger, museer och hotell; ”platser där människor vistats för rekreation”.
– Där kan man inte förvänta sig att bli övervakad, till skillnad från i en butik, där får man helt enkelt tåla att bli övervakad.
Nicklas Hjertonsson menar dock att det finns en övertro på kameraövervakningens brottsförebyggande effekt:
– Forskningen stöder inte tesen att bara för att man får fler övervakningskameror så kommer brottsligheten att minska. Utan andra brottsförebyggande åtgärder kan man inte se en förhöjd effekt, förklarar Nicklas Hjertonsson.
Busschaufförer prisar kamerorna
Brottsförebyggande rådet (Brå) undersöker fortlöpande effekten av kameraundersökning och har kommit fram till att kameror kan ha en brottsförebyggande effekt, främst på parkeringsplatser. Däremot har man inte sett lika tydliga resultat i andra miljöer, som stadskärnor, utsatta bostadsområden och kollektivtrafik. I en rapport skriver man att ”kameraövervakning har en liten, men signifikant, önskvärd effekt på brottsligheten”.
I en annan rapport, där man undersökt effekterna av Polisens projekt med kameraövervakning av Stureplan och Medborgarplatsen i Stockholm konstaterar Brå att man visserligen kan se en minskning av brott vid de tillfällen då kamerorna var på, men är tveksam till om detta beror på kamerorna.
Sedan tio år tillbaka finns kameraövervakning med inspelning på samtliga stadsbussar i Jönköpings kommun. Busschaufförerna själva upplever kamerorna som en trygghet, säger driftschef Ronnie Johansson:
– De tycker att det är jättebra. Det är ju en trygghet att ha kameraövervakning. Om inte annat så kan man ju i alla fall se i efterhand vad det var som hände.
Har ni kunnat se att kamerorna ger en lugnande effekt?
– Det är ju svårt att mäta eftersom vi inte vet vad som skulle hända om de inte fanns där. Men visst ser man folk som slänger ett öga på kamerorna när de går på bussarna, men sedan finns det andra som inte bryr sig om att de blir filmade, säger Ronnie Johansson, som menar att han inte hört någon negativ kommentar om kamerorna från passagerarna.
Däremot kan han inte svara på huruvida videoupptagningar från bussarna har lett till att brott kunnat klaras upp, men bekräftar att det förekommer att de överlämnar inspelat material till polisen.
6 av 10 är positiva
En undersökning som försäkringsbolaget If har låtit göra visar att sex av tio svenskar är positiva till övervakningskameror. 59 procent tyckte nämligen att det behövs fler övervakningskameror, medan 25 procent ansåg att antalet övervakningskameror är lagom. Bengt Janzon på Länsstyrelsen i Jönköpings län upplever att attityden till kameror har förändrats:
– Jag märker från år till år, att fler tycker att det är bra med kameraövervakning. Man känner inte obehag av det för det börjar bli så vanligt med kameraövervakning, man accepterar det i allt större utsträckning.
På Datainspektionen menar man dock att allmänhetens attityder inte spelar någon roll vid bedömningen av huruvida övervakningskameror ska installeras.
– Datainspektionens sätt att arbeta styrs inte av tillfälliga eller mer permanenta allmänna attityder. Vår uppgift är att tillämpa den lag som riksdagen har beslutat om.
– Det är en mänsklig rättighet att inte bli övervakad, säger Nicklas Hjertonsson.
Hanna Eklöf
Fler vill sätta upp kameror
Antalet ansökningar om tillstånd till kameraövervakning i länet tycks öka. Hittills i år har 36 ansökningar behandlats, jämfört med 25 hela förra året.
– Personalen ska vara trygg när man jobbar, säger Daniel Ericsson, restaurangägare på Väster.
Det varierar en del från år till år hur många ansökningar om kameraövervakning som Länsstyrelsen i Jönköpings län beslutar om. 2011 var det hela 45 ansökningar, året efter 33 stycken, följt av 25 stycken år 2013. I år har dock redan 36 ärenden behandlats. Bengt Janzon på länsstyrelsens rättsenhet tycker sig se en ökning de senaste åren:
– Jag upplever att det har varit en ökning. Märkligt nog hade vi det ganska lugnt med ansökningar förra hösten, men sedan kom det igång efter vintern.
Vad förändringarna beror på är Bengt Janzon osäker på. Eftersom den nya kameraövervakningslagen gjorde det lättare att få sätta upp kameror utan tillstånd borde antalet ansökningar snarare ha minskat. Vilket de alltså inte har gjort.
– Det har inte blivit vanligare i någon specifik bransch, utan jag tror att fördelningen ser ut som tidigare. Det handlar främst om miljöer med kontanthantering eller där det finns något värdefullt, berättar Bengt Janzon.
De senaste ansökningarna om kameratillstånd som inkommit till länsstyrelsen gäller bland annat Vox Hotel och den nya lastbilsparkeringen på Hyltena söder om Torsvik. Redan för några år sedan byggdes där en säkerhetsparkering med kameraövervakning för att råda bot på de kapellskärningar som många chaufförer drabbades av. Nu hoppas man få installera ett liknande system på den nya parkeringen.
”För personalens säkerhet”
Precis nyöppnade restaurangen Texas Longhorn vid Lundströms plats i centrala Jönköping har också ansökt om tillstånd för kameraövervakning på tre platser i restaurangen: entrén, kassan i baren och spritförrådet.
– Personalen ska vara trygg när man jobbar, det är för personalens säkerhet, så att inte fulla ungdomar rusar in här hur som helst. Men har man inget att dölja så har man inget att frukta, helt enkelt, säger ägaren Daniel Ericsson.
Stor investering
Enligt länsstyrelsens Bengt Janzon beviljas de allra flesta ansökningarna, mycket på grund av att de flesta har telefonkontakt med länsstyrelsen innan de ansöker, för att diskutera möjligheterna till kameraövervakning.
– Det är ju en stor investering och kameraövervakning ska inte vara den första åtgärden, utan först bör man prova med exempelvis larm, belysning och vaktbolag. Men visst är polisen väldigt intresserad; en av de första åtgärderna när de kommer till en brottsplats är att kolla om det finns övervakningskameror. Man ser ju också att det ofta publiceras bilder i olika medier för att få hjälp av allmänheten att känna igen personer.
Hanna Eklöf
