EU har blivit en enormt viktig grön kraft i världen.

– Inte minst under den senaste mandatperioden har EU blivit en enormt viktig grön kraft i världen, säger Isabella Lövin.

Per Gahrtons gamla nej-parti har blivit ett av svensk politiks mest EU-vurmande. Isabella Lövin hör till de mest hängivna. Som tredje namn på Miljöpartiets valsedel hoppas hon i höst få återvända till det EU-parlament där den politiska karriären började för 14 år sedan.

– Jag insåg då hur skarp EU:s lagstiftning är. Det håller länder i schack, när regeringar kommer och går.

Inte tid att pausa

EU blev inte bara den frihandelsklubb som de gröna såg framför sig för 30 år sedan, menar hon. Från Bryssel kan man ryta ifrån mot auktoritära krafter, oavsett om de heter Vladimir Putin eller finns inom unionen, som Viktor Orbáns Ungern. Och kraven på minskade utsläpp är bindande.

– Det är bara att titta på Sverige nu, när Tidöpartierna ville nedmontera hela klimatpolitiken, men en snabbutredning förklarade att det inte går, att vi får jättemycket böter då, säger Isabella Lövin med syftning på ekonomen John Hasslers utredning om hur EU:s nya klimatpolitik Fit for 55 påverkar Sverige.

 Vi måste ändra berättelsen så att människor förstår att det här är för vår skull.

Samtidigt har partier i flera medlemsländer vunnit val på motstånd mot klimatpolitiken. Senast i Nederländerna där Geert Wilders ytterhöger – som vill lämna Parisavtalet – blev störst.

Kommer den klimatpolitik EU har klubbat överleva nästa mandatperiod?

– Det är en väldigt bra fråga. Den måste överleva, det handlar om planetens framtid. Men jag ser ju att allt fler pratar om att pausa klimatpolitiken och det har vi helt enkelt inte tid med.

Och att rädda det som EU-länderna under stor möda enats kring räcker inte, enligt Miljöpartiet. De vill kapa 95 procent av utsläppen till 2040.

Får ni med er medborgarna på det? 

– Det finns så mycket pengar och resurser i EU-systemet som kan underlätta omställningen. Det är smashläge.

”Kommer bli bättre”

EU behöver bara vässa de verktyg man redan har, menar Isabella Lövin. Exempelvis vill hon och MP att intäkterna från utsläppshandeln går oavkortat till klimatomställningen.

Med EU:s medel kan också sociala effekter mildras, som att kolarbetare mister jobbet. Samtidigt vänder sig Isabella Lövin mot bilden av att det är i omställningen människor kommer i kläm. Hon pekar på hur Europas skördar rasade med 40 procent i fjol till följd av extremhetta och torka. I klimatkatastrofernas spår kommer såväl matpriser som försäkringspremier svida i plånboken.

– Vi måste ändra berättelsen så att människor förstår att det här är för vår skull, det kommer bli bättre och vi kommer att kunna använda EU:s budget.

Vi vill kompensera människor på landsbygden för högre bränslepriser.

EU:s Fit for 55 innebär bland annat nya energikrav på bostäder. Sverigedemokraterna som ville stoppa hela paketet har redan varnat för höjda hyror när hus måste renoveras. Detta lär de jaga MP med i valrörelsen, liksom höjda bränslepriser till följd av att vägtrafiken ska in i utsläppshandeln. Bilden av Miljöpartiet som ett gäng elcyklande storstadshipsters utan omsorg om glesbygdsbor eller folk med små marginaler är redan satt. 

Har MP haft en hemläxa att göra när det gäller social rättvisa?

– Nej. Vår politik är social rättvisa. Vi vill kompensera människor på landsbygden för högre bränslepriser. Men vi ska inte minska bränslepriserna, det gynnar bara oljeschejkerna.

Hela havet hållbart

Det var med fisken allt började för Isabella Lövin. Efter boken ”Tyst hav” om det ohållbara fisket handplockades hon av MP-ledningen inför EU-valet 2009. Sedan ägnade hon fem år att driva igenom förändringar av EU:s fiskepolitik.

Blir hon invald på nytt vill hon ta sig an hela havet. EU behöver en havslag för att värna livet i Östersjön och andra hårt ansatta hav, anser hon.

– Fiskepolitiken är en del, men sedan måste kemikalier, jordbruk och allt det som påverkar haven in under samma paraply så att vi inte får den här fajten mellan fiskeministrar och miljöministrar.

Du skrev i ”Tyst hav” om problemet med att väcka opinion kring det som sker i haven eftersom man inte ser vad som sker under ytan. Är det svårt att göra politik av haven?

– Både och. Om man går på en strand i Europa ser man nu små plastbitar i stranden, det är påtagligt. Så även om man inte ser under ytan är det något som oroar många. Jag ser havsfrågan som ett område där det är möjligt att ena folk, den är mycket mindre polariserad än klimatfrågan.

”Tar för lång tid”

Som klimatminister lade Isabella Lövin ner stor möda på att få med näringslivet på omställningen, inte minst genom satsningarna på fossilfritt stål. Ideologiskt sinnade själar internt i partiet och inom miljörörelsen muttrade över frånvaron av kritik mot det ekonomiska system där fossilbolagen är kungar.

Fossilbolagens planerade investeringar måste halveras för att nollutsläpp 2050 ska vara möjligt, enligt IEA. Visar det att ett nytt ekonomiskt system behövs?

– Jag vet inte om det är den ändan man ska börja i, det är möjligt att man slutar i den ändan. Men för att få bort fossilbolagens makt och inflytande så krävs det lagstiftning. 

Varför inte krossa kapitalismen?

– Det tar för lång tid. Och om vi är oroliga för polarisering och avhumanisering av olika politiska läger är revolution kanske inte lösningen.