– Situationen är bedrövlig faktiskt. Iranska myndigheter har skruvat upp tillslag mot kvinnor och flickor som tar av sig slöjan på ett absurt sätt, säger Maja Åberg, sakkunnig vid Amnesty internationals svenska sektion. 

Någonting som hon det senaste året har sett blivit vanligare är att myndigheterna har riktat in sig på kvinnor som inte har slöja på sig i bilen. 

– Vi har dokumenterat barn så unga som nio år som har råkat illa ut på grund av att de inte har haft slöja på sig i bil, säger hon. 

Övervakas digitalt och på gatan

Kvinnor övervakas både via övervakningskameror med ansiktsigenkänning men också via moralpolis på gatorna, berättar Maja Åberg. Amnesty har dokumenterat kvinnor som lämnas stående på motorvägen när myndigheterna beslagtagit deras bilar. 

– Det handlar om tusentals bilar som myndigheterna beslagtagit som straff. Det har kommit att bli ett stort problem, förutom att man inte kan ta sig dit man ska så måste man betala en stor summa för att få tillbaka sina bilar. En ofta knölig administrativ process där man också förnedras och tvingas skriva under att man aldrig mer ska gå utan slöja. 

Kvinnor som inte bär slöja riskerar att bli av med arbeten, att bli utkastade från universitet och inte få ta ut sina examina. 

– Det finns alltså flera olika typer av repressalier och det värsta är att man kan bli fängslad och utsatt för olika slags straff. En kvinna dömdes nyligen till ett piskstraff. Hon beskrev platsen där hon piskades som en medeltida tortyrkammare. Det var enbart för att hon hade varit utan slöja. 

Amnesty och andra organisationer har upprepade gånger dokumenterat så kallade skenrättegångar, där människor anklagats och dömts för påstådda brott i relation till protestvågen efter hösten 2022. 

– Ofta har man fått genomföra så kallade bekännelser framför en videokamera som klipps ihop till propagandafilmer som visas på statliga TV-kanaler redan innan en rättegång har påbörjats. Flera har också dömts till döden och avrättats. Det är verkligen en förfärlig situation utan rättssäkerhet.

Håller koll utomlands

Maja Åberg berättar att det idag finns mycket dokumentation som visar att iransk säkerhetstjänst även opererar utomlands. 

– Så det är absolut troligt att de har koll på personer som kritiserar Irans styre. 

Sverige fortsätter samtidigt att utvisa kvinnor och regimkritiker till Iran. Dagens ETC skrev nyligen om Mehrnaz Mousavi som ska utvisas till Teheran. Att hon öppet kritiserat regimen i Iran är inte tillräckliga skäl för att ge henne asyl enligt Migrationsverket. 

Amnestys juridiska rådgivare Madelaine Seidlitz uttalar sig inte om det enskilda fallet men beskriver att ansökan om asyl ska bedömas individuellt och utifrån flyktingrättsliga och folkrättsliga kriterier.

– Ibland händer det att Amnesty har en annan uppfattning om ett skyddsbehov än svenska myndigheter och att vi då agerar. Det i sin tur förutsätter som ett första av flera steg en granskning och analys av hela ärendet inklusive samtliga handlingar, säger hon.  

Amnesty ser att det finns flera möjligheter för Sverige och andra stater att sätta press på den iranska regimen. Dels vill organisationen att FN förlänger den granskningskommission som samlar in vittnesmål kring övergrepp mot mänskliga rättigheter i Iran, inte minst för att visa att det som händer inte går obemärkt förbi. Men förhoppningen är också att det ska kunna finnas bevis så att de skyldiga kan ställas till svars internationellt. 

–  Det finns möjligheter att göra det. Som exempelvis det fall som pågår just nu om Hamid Nouri, där någon ställs till svars i ett annat land, för brott som utförts i Iran, säger Maja Åberg.