– Men den förutsatte att fiskarna kunde hoppa från bassäng till bassäng och det var bara ett fåtal öringar som klarade av det och dessutom fanns alltid risken att missa nästa bassäng i bassängtrappan och hamna utanför, säger Daniel Bergdahl.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Hårt packad slagg

Därför har länsstyrelsen i samarbete med markägarna Södra hyttans intresseförening, SOIF, och Bergvik skog, rivit dammen och arbetar för fullt med att återskapa älvens botten så att den passar för öringen att leka i.

– Som det nu är består botten av hårt packad slagg och det är näst­intill omöjligt för fisken att föröka sig då. Öringen vill ha grusbotten i olika höjder så att den kan gräva gropar och honorna släppa sin rom i dessa. Dagens slaggbotten är så hårt packad att den nästan är armerad, säger Daniel Bergdahl.

Ljusare framtid för bäcköringen

Med grävskopa fraktas grus, ­makadam och större stenar ut i älvfåran. Det tillsammans med att flödet i vattnet inte längre hejdas av någon damm gör att framtiden ser betydligt ljusare ut för bäcköringen.

– Med det ökade vattenflödet och återskapad botten blir älven som en helt ny biotop. Det är att jämföra med att återskapa en urskog på en före detta betesåker, säger Daniel Bergdahl.

– Vi provfiskar med ­elektricitet i dag och kommer att jämföra dagens fångst med kommande års provfiske under flera år fram­över för att noga kunna följa hur fiskstammen utvecklas i Lankälven, fortsätter han.

Fisken lockas av elektriciteten

Det var Tomas Schön, också han vatten­vårdshandläggare på länsstyrelsen Örebro län, som skötte elfisket. Han förklarade att el­aggregatet han bär på ryggen är av senaste modell som känner av hur mycket joner det finns i vattnet och anpassar strömstyrkan till lagom mängd så att fisken lockas till den strömförande metallringen i änden på fiskestaven. Där blir fisken så bedövad att den går att fånga med håv och man kan släppa ner dem i ett litet akvarium för att räknas och mätas. Sedan släpps den fångade fisken tillbaka till älven. Vid provfisket avverkades en sträcka på ungefär 40 meter av Länkälven vid den gamla järnvägsbron i Södra hyttan.

– Vi fick en flerårig vuxen öring, tre årsgamla småöringar, en lake, en mört och femton simpor, säger Tomas Schön.

– När vi kommer tillbaka nästa år och elfiskar samma sträcka ­räknar jag med att det kommer att finnas mångdubbelt så mycket fisk tack vare återskapandet av deras miljö, fortsätter han.

Rörelsestyrda kameror

Nu när strömmen tillåts flöda fritt fram och botten är återskapad hoppas Daniel Bergdahl på att stora öringar ska återkomma till ­Lankälven.

– Vi kontrollerar att fortplantningen fungerar, det är den mest komplicerade delen i öringarnas liv. Fungerar den så fungerar med säkerhet övriga komponenter i öringarnas liv.

– I framtiden kanske vi kommer att montera undervattens­kameror för att få reda på hur stora öringar som kommer upp i älven för att leka. Kamerorna reagerar på vissa rörelser i vattnet och en stor örings simmande är tillräckligt kraftigt för att en sådan kamera ska gå igång och börja spela in. På så sätt missar vi inga stora fiskar, säger Daniel Bergdahl.

– Arbetet med att återskapa Lankälvens flöde och restaurera dess botten vid Södra hyttan har hittills kostat omkring 900 000 kronor och pengarna kommer från Naturskyddsföreningens ”Bra miljöfond”, förklarar han.