Krabbfiskande barn är Matz Berggrens största informationskälla. Han forskar på kräftdjur vid institutionen för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet och är kontaktperson för den som gör ovanliga krabbfynd på västkusten.
– Blåskrabban och dess nära släkting penselkrabban är så kallade invasiva arter. Om de får fäste riskerar de att skada ekosystemet längs Bohusläns stränder.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Hur hamnade blåskrabban på Nordkoster?
– Det är en bra fråga. Den kan ha kommit dit med ballastvatten från ett fartyg, en annan möjlighet är att krabbyngel förts med Jutska strömmen.
Hur många har hittats?
– Hittills i sommar har vi fått rapporter om tolv fynd. Den första observationen av blåskrabba i Sverige gjordes vid Hönö 2012, och det är fortfarande där de flesta fynden har gjorts. Förra året fick vi in de första rapporterna om penselkrabbor på västkusten, totalt har fyra stycken fångats.
Vart hör blåskrabban hemma?
– Den är ursprungligen från Japan, Korea och norra Kina, men nu finns den från franska atlantkusten i Bretagne längs Belgien, Holland och Tysklands kust upp till den södra delen av Danmark. De är väldigt framgångsrika på ön Helgoland i tyska bukten, på vissa ställen finns så många som 150 individer per kvadratmeter.
Då kryllar det av krabbor där?
– Ja, där miljön är fördelaktig kan de etablera sig snabbt. Honan blir tidigt könsmogen och har mellan fyra och fem kullar varje säsong, till skillnad från den svenska strandkrabban som bara förökar sig en gång per säsong. I Japan och Nordkorea finns arter som äter dem och på så vis kontrolleras populationen. Här har den inga fiender.
Är västkustens miljö till fördel?
– Hur de mår här vet vi inte riktigt än, det återstår att se. Vattentemperaturen varierar mer än på den europeiska atlantkusten eller i ostasien, och vi har en variabel salthalt här. De vuxna djuren klarar av det, men hur larverna påverkas vet vi inte riktigt än.
”Vi människor påverkar miljön i betydligt större utsträckning än vad krabborna någonsin kommer göra.”
Varför är de ett hot här?
– Blåskrabban äter upp allt i sin väg och förändrar på så vis den marina miljön. Eftersom den förökar sig snabbt tränger den bort andra marina arter som riskerar att försvinna om den etablerar sig här. Det är dock inget som sker över en natt, om den kommer hit tar det säkert 20 år innan vi eventuellt kan se en stor förändring.
Hur stor är den?
– Fyra centimeter, och den blir 6-7 år gammal.
Är den ätbar?
– Ja visst, men eftersom de är så små är det inte mycket till mat. Man kan koka buljong på dem.
Hur skiljer de sig från vår strandkrabba?
– Blåskrabban har ett fyrkantigt skal, vår strandkrabba har ett mer sexkantigt. Andra kännetecken är tre långa trubbiga tänder på sidan av skalet, tvärrandiga ben och i vecket mellan den rörliga och orörliga klon sitter en liten blåsa hos hanen. Penselkrabbehanen har istället en liten hårtofs mellan samma klor.
Vad används blåsan till?
– Det är bara hannarna som har blåsan så vi tror att det bara är en display, alltså en uppvisningskaraktär de har för att imponera på honorna.
Är du orolig?
– Nja, etablerar sig blåskrabban här kommer den troligen tränga undan strandkrabban till djupare vatten där den har fler predatorer. Det skulle även medföra förändringar i miljön vid strandzonen. Å andra sidan påverkar vi människor miljön i betydligt större utsträckning än vad krabborna nånsin kommer göra.
