Men vad är egentligen dessa magiska värden som främst maknadsskolorna i Sverige är sugna på att införa?

Gabriel Heller Sahlgren är en av Sveriges främsta förespråkare av förädlingsvärden och skrev 2019 en rapport för Svenskt näringsliv om dess nytta i det svenska skolsystemet. Enligt honom handlar förädlingsvärden främst om att försöka mäta hur elevernas kunskap utvecklas genom att isolera vad lärarna och skolan faktiskt bidrar med. Det ska göras genom att låta elever göra årliga kunskapstest som sedan kan användas för att jämföra olika skolors inverkan på barnens kunskaper – vilket han menar även kan jämna ut status när skolor jämförs.

– Många skolor har oförtjänt dåligt rykte med många elever från svåra förhållanden, där är det svårare att säkerställa att de får högsta betyg i alla ämnen. Förädlingsvärden kan visa att de faktiskt lär sig när de kommer till skolan, säger han.

USA är föregångslandet för förädlingsvärden. Här kallar man det för value-added modeling. Systemet har använts flitigt det senaste årtiondet  för att kräva ansvar från lärare och skolor som inte håller måttet genom att jämföra resultatet som en elev ”borde ha” med resultatet eleven får. Men det har också visat sig att måttet inte alltid är särskilt tillförlitligt.

”Naturligtvis borde vi hålla lärare ansvariga, men det betyder inte att vi måste låtsas att matematiska modeller kan göra något de inte kan”, skrev exempelvis John Ewing, ledande matematiker och direktör för organisationen Math for America redan 2011.

Ewing menar att det finns fler faktorer än vad modellen hanterar; som att eleverna påverkas av  tidigare lärare, vänner och familj, att testerna bara är stickprov, att attityder och vilja att lära sig är svårt att testa, men även att man kan lära sig att göra bättre ifrån sig på testen utan att lära sig mer generellt.

Pressar lärare att fuska

Försöken att mäta förädlingsvärde kan också skapa en svår arbetsrättslig situation för lärare. Hundratals lärare i USA har sparkats för att de fått låga förädlingsvärden. I ett par stater har lärarnas värden publicerats offentligt och värdena har också använts för att bestämma vilka som ska få bonus eller högre lön.

Forskaren Daniel Koretz från Harvards universitet och som skrivit boken ”The Testing Charade: Pretending to Make Schools Better” kritiserar också förädlingsvärden för att det sätter press på lärare och skolor vilket kan öka incitamenten för att manipulera resultaten.

Men Gabriel Heller Sahlgren menar att dessa risker inte behöver överföras till ett svenskt system.

– Alla resultat kan manipuleras – det kan de göras idag också. Mycket av kritiken mot måttet är egentligen kritik mot specifika användningsområden. Det kan förstås vara en risk att man knyter måttet för hårt till lärarlöner eller beslut kring anställningar, men detta handlar inte om måttet i sig. Det spelar ingen roll att det inte är perfekt. Är det bättre eller sämre än idag är huvudfrågan, menar han.

Skolverket undersökte 2015 möjligheten att införa ett mätinstrument för förädlingsvärde men kom då fram till att det inte var ett passande system för den svenska skolan – att risken för att manipulera systemet skulle bli för stor. 2019 gjordes dock en ny bedömning.

– Skolverkets bedömning är att förädlingsvärden – rätt använda – kan vara en av flera metoder för att analysera skolväsendet. Det är dock mycket tveksamt om man ska använda förädlingsvärden som underlag för skolval. Man kan inte med någon större tillförlitlighet skilja olika skolor från varandra och förädlingsvärden kan variera kraftigt mellan olika år. Det skulle därmed vara mycket svårt för elever och föräldrar att utifrån dessa förädlingsvärden bedöma enskilda skolors kvalitet, säger Carola Borg, enhetschef på Skolverkets analysavdelning.

Facken: Bra lärare kan anses oskickliga

Ola Schönström är bi­trädande föreningsombud och vice distriktsordförande på Lärarnas riksförbund i Malmö. Han önskar att skolan ska vara likvärdig och att elever från olika skolor ska få samma förutsättningar till att lära sig. Samtidigt menar han att det i dagens skolsystem är omöjligt att mäta kunskap nationellt genom ett stickprov och att risken för att manipulation av betygen ökar med förädlingsvärden.

– Syftet med skolan är att eleverna ska lära sig något under åren de är där, så det är klart det är bra om en elev har en positiv utvecklingskurva kunskapsmässigt men om man tittar på gymnasiet så har vi elever från grundskolan som i större utsträckning lärt sig av obehöriga lärare. De kanske då kommer till gymnasiet med ett betyg som den legitimerade behöriga läraren i ett ämne menar inte stämmer och eleven får då en sämre utveckling. Det kan alltså vara ett kvalitets­tecken att en lärare ställer höga krav men samma lärare skulle få ett sämre förädlingsvärde, säger han.

Idag finns redan måluppfyllelse där man vill att så många elever som möjligt ska klara sin utbildning. Med ännu ett mätverktyg menar Ola Schönström att huvudmän på skolor med en uttalad modell om att vara framgångsrik, skulle sätta större press på lärarna att examinera så att eleverna får ett bättre betyg.

– Ponera ett läge där lärare sätter betyg efter vad eleven faktiskt kan – där de genomför myndighetsutövningen på rätt sätt och då får en differentierad lön efter förmågan att få eleverna att få bättre betyg. Det kommer förmodligen aldrig uttalas att lärarna skulle få sämre löner på grund av det  men risken finns att de som inte godkänner eleverna kan ses som oskickliga. De har kanske inte lyckats motivera sina elever men gjort exakt vad som förväntas från professionen.

Johan Ernestam, utredare på Lärarförbundet menar att det i teorin är möjligt att införa test för att mäta förädlingsvärden men att det skulle krävas en enorm testapparat för att verkligen kunna isolera skolans effekt på elevernas inlärning.

– Inte ens om du testar alla kunskaper du är intresserad av både vid läsårsstart och läsårsslut kan du ju vara säker på att det är skolans insats som mäts. På en skola kanske föräldrarna är mycket engagerade och på en annan lite. Till och med sådana upprepade tester står ju inte fria från vad som händer i elevernas liv förutom skolan. Så vi är rätt skeptiska till idéen att införa ett massivt testande för att kunna införa ett value-added-system, säger han.