– Det här blir den stramaste flyktinglagstiftningen på 40 år, sammanfattade migrationsminister Morgan Johansson under presskonferensen.

Rasmus Ling, som är migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, är lite kluven i sin inställning till det nya förslaget.

– Efter förutsättningarna tycker jag att vi har fått till det bra, säger han inledningsvis.

Han syftar på den humanitära skyddsgrund som Miljöpartiet lyckats få med i förslaget.

– Det blir en bred human skyddsgrund där ömmande fall kan fångas upp och att man kan få möjlighet att stanna i betydligt högre utsträckning i hittills.

”Det känns inte bra”

Men han håller med om att det inte är så kul för ett parti som kallar sig ”flyktingvänligt” att bidra till en stramare migrationspolitik med korta uppehållstillstånd på tre år.

– Det känns ju inte bra naturligtvis. Vi ser att det är bättre med permanenta uppehållstillstånd både för integrationen och den enskildes trygghet. Men vi är ju numera ensamma med Vänsterpartiet i riksdagen om att tycka det och har sett att det skulle vara väldigt svårt att genomföra, säger han.

Han pekar på de förflyttningar som de andra partierna gjort i migrationspolitiken.

– När vi antog den tillfälliga lagen så visste vi att när den löper ut kommer de andra partierna inte vara tysta och låta den gamla träda i kraft igen. Vi visste att det skulle bli tufft.

Gustav Fridolin, är före detta språkrör för Miljöpartiet, och var med i förhandlingarna när den tillfälliga flyktinglagen infördes 2016. Han såg språkrörskollegan Åsa Romson gråta när lagen  presenterades. Ett förslag som bland annat innebar att uppehållstillstånden blev tillfälliga och att familjer inte fick återförenas.

Med den nya lagen är de tillfälliga uppehållstillstånden och de hårda kraven för familjeåterföreningen kvar.

– Delar av det här är intellektuell härdsmälta. Att å ena sidan stå och tjata om hur viktig integrationen är, som både Ulf Kristersson och Stefan Löfven gör, och samtidigt vilja ha tillfälliga  uppehållstillstånd och inte se värdet av familjeåterförening. Det hänger inte ihop!, säger Gustav Fridolin.

Försörjningskravet för anhöriginvandring är också kvar i det nya förslaget. Det tycker Gustav Fridolin rimmar illa med socialdemokrati.

– Att begränsa möjligheten att leva med sin familj och göra det till en klassfråga, att rätten till att träffa sin familj ska graderas efter vilken inkomst man har, det förstår jag inte hur socialdemokrater kan gå med på och kalla sig vänster.

Han tycker att de stora partierna förflyttat sig högerut i migrationsfrågan.

– Socialdemokratins ledning har bestämt sig för att de vill vara moderater i flyktingpolitiken samtidigt som moderaterna har bestämt sig för att de vill vara Sverigedemokrater i flyktingpolitiken.

Ett politiskt spel

Gustav Fridolin önskar att partierna kunde ha samlats i migrationskommittén och gjort ett seriöst arbete med att landa i något gemensamt.

– I stället blev det för S och M ingenting annat än politiskt spel. Det enda man brydde sig om är bilden av sitt eget parti och hur det skulle påverka röster och det är inte ett seriöst sätt att leda ett land. Det är oerhört sorgligt att de två stora partierna inte kan höja sig över populismen för att faktiskt ta ansvar för politiken i bredare mening.

Ändå vill Gustav Fridolin inte kritisera de nuvarande språkrören för att de är kvar och presenterar det här förslaget.

– Jag vet att de har kämpat extremt hårt. Jag kan beskriva vad jag tycker om politiken men jag kan inte vara deras recensent. Jag har ju själv suttit där och kämpat allt vad jag kan. Jag kommer att i resten av mitt liv fundera på vid vilka tillfällen jag hade kunnat kämpa hårdare.

Hur svårt är det att förhandla med S i den här frågan?

– Det är i grunden obegripligt svårt. Det är en sak att man tycker lite olika. Det gäller ju många frågor. Men det är så oerhört viktigt för socialdemokrater att politiken hela tiden ska stramas åt och att de ska få rubriker på att de minsann gjort den hårdare.

En av de mest ihärdiga kritikerna av den nya migrationslagen har varit Grön Ungdoms nya språkrör Aida Badeli.

– Jag är orolig över hur den här politiken förändrar sättet vi ser på människor. Att det hela tiden är en debatt om att invandrare är dåliga och att bara en viss typ av människor ska få komma hit. Jag är själv barn till föräldrar som flytt och väldigt trött på att hela tiden få höra att man som invandrare är dålig för samhället. Den här politiken kommer att bidra till en vidrig människosyn i samhället.

Leva i ovisshet

Aida Badeli menar att tillfälliga uppehållstillstånd staplade på varandra är skadliga för människors förmåga att ta sig in i det svenska samhället.

– Varför ska jag lära mig svenska språket och varför ska jag försöka få ett jobb om jag ändå inte vet om jag får stanna i Sverige om ett år?

Hon berättar att både Röda korset och Rädda barnen rapporterat att de tillfälliga uppehållstillstånden kommer att leda till psykisk ohälsa hos flyktingar.

– Sedan när man väl levt i ovisshet i flera år då kommer det ställas helt orimliga krav för att få permanenta uppehållstillstånd. Det är som att man aldrig vill att en människa som flytt från krig och misär ska kunna få trygghet i Sverige och välkomnas i samhället.

Hon syftar på de krav för permanenta uppehållstillstånd som innebär krav på en viss inkomst och krav på en viss storlek på bostaden. En familj med två barn måste till exempel minst bo i en tvåa och en familj med fyra barn måste bo i en trea.

– Jag tror att vi kommer få höra fler sorgliga berättelser om familjer som inte kan återförenas för att mamman måste välja vilket barn hon har råd att återförenas med, säger Aida Badeli.