FRA, Ipred, datalagringsdirektivet, lagarna och direktiven är många men syftar till en och samma sak – att lagra information för att förebygga brott. I sådana lagstiftningar och direktiv, där vilket samtal eller mailkonversation som helst kan avlyssnas eller lagras och där övervakningskameror är en del av vardagen, ses alla som skyldiga tills motsatsen bevisas, menar Anna Troberg, partiledare för Piratpartiet (PP).

– Övervakningssamhället gör alla till potentiella brottslingar – det är upp till var och en att bevisa att man inte har gjort något olagligt. Det är helt fel premisser för en demokratisk rättsstat, och så kan det inte vara, säger hon.

När FRA-lagen klubbades igenom och trädde i kraft 2009 gav det Piratpartiet vind i seglen, och flera andra politiska partier var inte sena att haka på trenden. Sedan dess har fler lagar om datalagring och skyddad upphovsrätt trätt i kraft, och det politiska motståndet tycks ha minskat. Men innebär det att den övervakning som sker och den minskade integriteten på nätet anses vara legitim bland medborgarna? Stefan Larsson är forskare och föreståndare vid Lunds universitets Internetinstitut, och har forskat inom ämnet. Enligt en studie från tidigare i år av forskargruppen DigiTrust framgår det att 55 procent av svenskarna inte tycker att det är acceptabelt att FRA samlar in och bearbetar data om internetvanor. Dock är svenskarna mindre kritiska till övervakning som genomförs av polisen eller Säpo. Det som ogillas mest är att andra staters säkerhetstjänster, som amerikanska NSA, samlar in och bearbetar data om enskilda personers internetvanor. 80 procent av svenskarna tycker att sådan insamling är oacceptabel.

Vad hände med det principiella och kraftfulla motståndet mot övervakningssamhället och minskad integritet på nätet?

– Det finns möjligen en aspekt i svårtillgängligheten i övervakningsfrågan kontra exempelvis lättillgängligheten i fildelningsfrågan som gör att den förra tenderar att glida undan medan den senare var föremål för en het och lång samhällsdebatt, säger Stefan Larsson.

Kryper allt närmare

Han menar att sstaters övervakning är mer abstrakt, och därmed svårare att reagera på känslomässigt eftersom dess effekter inte är lika påtagliga i vardagen. De påtagliga vardagsfrågorna som skola, jobb och sjukvård är å andra sidan frågor som ständigt finns färska i minnet, medan statlig övervakning och integritet på nätet inte blir lika stort, menar Stefan Larsson.

Utöver regeringars och staters övervakning i brottsbekämpande syfte har de privata aktörernas övervakning börjat krypa sig allt närmare. I ditt Facebookflöde kan du se ”rekommenderade vänner” och reklam baserat på dina Google-sökningar.

– När vi ser alltför påtaglig feedback på att vi studeras, som på exempelvis Facebook eller Google, tror jag att många känner ett obehag. Det blir mer påtagligt hur mönstrade vi är i vårt beteende och personliga preferenser. Det är inte helt lätt att acceptera det, och det finns givetvis en baksida av det, säger Stefan Larsson.

Baksidan Stefan Larsson pratar om är bland annat eventuella läckor till andra aktörer som har andra syften än de som har tillåtits samla in personlig data.

– Sedan finns det såklart staters säkerhetstjänster och polisiära funktioner som hela tiden knackar på dörren, och eventuellt ibland inte bara knackar, för att få tillträde till de privata aktörernas insamlade data om oss, vilket bland annat Snowden-läckan tydligt har visat, säger Stefan Larsson.

Och han är inte ensam om oron för eventuella läckor till tvivelaktiga aktörer. Anna Troberg tror att den utökade övervakningen och minskade integriteten beror på ett kunskapsvakuum där politiker inte förstår hur farligt det kan vara att samla in mycket privat information.

– Det gör att det politiskt inte sätts upp tillräckligt tydliga ramar för vad företag får ta in och sprida för information. Insamlingen i sig är ett problem, men när informationen kopplas ihop blir det ett riktigt stort problem. Du äger inte din information, den kan ta vägen var som helst, säger Anna Troberg.

Problemen desamma idag

Andreas Schröder, it-politisk talesperson för Miljöpartiet, menar att problemen med den ökade övervakningen och minskade integriteten är desamma nu som 2008 när frågan var som hetast.

– Vi har en övervakning som sker även mot människor som inte misstänks för brott. Man vet inte var informationen hamnar, vem som använder den, hur man kan veta att systemet inte utnyttjas och så vidare. Policymässigt har det inte hänt särskilt mycket i de här frågorna, övervakningen har snarare ökat i och med att FRA-lagen har vidgats exempelvis, säger han.

Var det politiska motståndet mot övervakningssamhället och för ökad integritet på nätet bara en ”fluga”?

– Uppstickarpartier som PP har en förmåga att locka stödröster som vill röra om i grytan. Men det finns givetvis en grupp väljare som är genuint engagerade i frågan. Det är naturligt att frågorna roterar, men i den här frågan behövs det rätt förutsättningar för att samma engagemang ska väckas till liv igen – en konkret sakfråga tillsammans med engagerade människor, säger Anders Schröder.

MP är, tillsammans med Vänsterpartiet, det riksdagsparti som är mest kritiska till nuvarande lagstiftning om övervakning och integritet på nätet. För tillfället jobbar partiet med att förbättra integritetsskyddet i svensk lagstiftning såväl som på EU-nivå.

– Vi fick igenom i regeringsförklaringen att integritetsskyddet ska stärkas på många ställen, datalagringsdirektivet nämndes specifikt. En av de hetaste frågorna nu är den gällande integritet och rätten att ha koll på sin egen information, att privatlivet värnas. Framför allt vill vi i så stor utsträckning som möjligt undvika massövervakning. Övervakning ska ske på goda grunder, och inte slentrianmässigt, säger Anders Schröder.

”Finns i många frågor”

Men Anna Troberg tror att integritetsaspekten måste finnas i alla politiska beslut, och inte endast i frågor gällande just övervakning och integritet på nätet.

– Integriteten finns i många frågor, till exempel inom äldreomsorgen där man hellre sätter upp en kamera än har personal på plats under nätterna. Jag tror att man måste bygga in integritetstänket i allt man gör. 

Vilka konsekvenser innebär övervakningssamhället?

– Utöver att det påverkar hur människor agerar bidrar övervakningssamhället till synen på varje individ som skyldig tills motsatsen bevisas. Allt som registreras är inte ihopkopplat idag, men det som börjar ske i liten skala och som kommer att expandera är att de olika databaserna kommer att kunna kopplas ihop. Det är där det blir riktigt farligt. Om en instans sitter på all den informationen, har samma instans total makt över dig om den vill, säger Anna Troberg.