I studien, som ledde till avhandlingen Det bästa för mitt barn – nyblivna mödrar i den delade staden, undersökte Maja Lilja nyblivna medelklassmammor som bodde i två olika bostadsområden, varav ett är ett homogent medelklassområde och ett är ett mer mångkulturellt område. Alla sade sig vara måna om att deras barn skulle växa upp i en icke-homogen miljö, men när beslut skulle fattas om barnens liv och skolgång såg det annorlunda ut.

– Mammorna var väldigt medvetna och ville att barnen skulle växa upp med människor med olika bakgrunder, både klassmässigt och kulturellt. Men när det ställdes på sin spets valde de bort boende i vissa områden.

Det låter väldigt motsägelsefullt. Varför tror du att det är så?

– Dels har svenska städer blivit mycket mer segregerade de senaste 20 åren, vissa områden är stigmatiserade, det förstärks ofta i medierna och i många fall har de områdena också mindre resurser. Men det handlar också om att mammorna tänker sig att deras barn ska vara i en miljö där de formas till en del av den svenska medelklassen.

Annat perspektiv

Maja Lilja säger att hon ville lyfta fram ett annat perspektiv i en debatt där hon tyckte att mycket skylldes på personer med utländsk bakgrund, som anklagas för att självsegregera. Hon hade en tanke om hur resultatet skulle kunna se ut.

– Jag valde två olika bostadsområden och tänkte att jag skulle få olika resultat. Men kvinnorna jag pratade med resonerade på liknande sätt, skolor och friskolor var till exempel en kritisk punkt.

– Det finns ett planeringsideal i Sverige som går ut på att bygga blandat med till exempel både bostadsrätter och hyresrätter för att få en social blandning och stimulera olika sorters möten. Men det jag såg var att det skapas massa inre gränser och att många bara rör sig i vissa delar av områdena.

Stort ansvar

Enligt Maja Lilja lyfte mammor fram vardagliga möten med folk med annan bakgrund än de själva som en positiv del av att bo i ett område där många har olika bakgrunder. Men samtidigt höll dessa mödrar sig inom en begränsad del av bostadsområdet.

Trots detta var mammorna själva medvetna om att deras beslut ökar på segregationen.

– Det var uppenbart att mammorna insåg att deras val går emot viljan de uttrycker om att deras barn ska växa upp i ett mångkulturellt sammanhang och att de reflekterar över hur de bidrar till segregationen. Men det fanns också en tendens att legitimera dessa val. Den mest slagkraftiga strategin var att de ”måste göra det som är bäst för barnet”.

Är medelklassen en bromskloss för integrationen?

– Ja. Jag vill inte bara hänga ut den vita medelklassen, det är ett stort och komplext problem, men som grupp har den sin del i att vi har det som vi har det.

Enkät: Skulle du kunna flytta till ett område där du bidrar till att befolkningen blir mindre homogen?

Mikaela Wedin, 36, socionom, har två barn:

Varför bor du i Aspudden?

– Vi skulle flytta ut från innerstan och Hägersten verkade som ett trivsamt alternativ. Det ligger nära innerstan, men är mycket grönare och mer barnvänligt.

Skulle du kunna tänka dig att flytta till ett område där du bidrar till att befolkningen blir mindre homogen?

– Ja. Jag vill inte flytta till ett område med stora sociala problem och mycket utsatthet, men jag kan absolut tänka mig att flytta någonstans som är mindre gentrifierat än Aspudden. Det är någonting jag tänker väldigt mycket på, jag tycker inte om den utvecklingen som är, att det blir mer segregerat, men samtidigt är jag ju en del av den.
 

Ivan Bel, 40, industridesigner, har ett barn:

Varför bor du på Södermalm?

– Jag är från Barcelona och upplever att det finns större variation bland människor här än på Östermalm, där jag bodde förut, så det är lättare för mig att bo här. Dessutom är min flickvän från Södermalm.

Skulle du kunna tänka dig att flytta till ett område där du bidrar till att befolkningen blir mindre homogen?

– Nej, jag skulle inte vilja flytta någon annanstans om vi inte var tvungna på grund av vår ekonomi.

Kajsa Åman, 40, guldsmed, har två barn:

Varför bor du på Södermalm?

– För att min man har en lägenhet här som han köpte för länge sedan, så det har blivit så. Idag skulle vi inte ha råd att flytta hit, men vi har privilegiet att kunna bo i en lägenhet som köptes när det inte var lika dyrt.

Skulle du kunna tänka dig att flytta till ett område där du bidrar till att befolkningen blir mindre homogen?

– Ja, för oss stod valet mellan Bredäng och Södermalm, vi flyttade till Södermalm för att vi fick möjlighet, men annars hade jag gärna bott i Bredäng. Nu skulle det vara ett mycket större steg att flytta, när dagis och skola är påbörjade.

Johan Olsen, 37, läkare, har ett barn:

Varför bor du på Södermalm?

– Vi skulle flytta till Stockholm och det var lite billigare här än på Östermalm och i Vasastan.

Skulle du kunna tänka dig att flytta till ett område där du bidrar till att befolkningen blir mindre homogen?

– Jo, men vi bor här mest av praktiska skäl eftersom det är nära till jobbet.