BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– En del är att vi har en fantastisk redaktion. Vi har hittat en informell ansvarsfördelning som fungerar väldigt bra. Sedan handlar det givetvis mycket om att SD gör så otroligt mycket dumheter, förklarar Simon Andersson organisationens framfart.
Han är IRM:s göteborgare. Tidigare var de fler, men redaktionen har varit i en pågående förvandling ända sedan starten 2012.
– Mitt politiska uppvaknande kom ganska sent. Min morfar, som hade varit väldigt engagerad i arbetarrörelsen, sade i ett av de sista samtalen vi hade innan han gick bort att han tyckte att jag borde satsa mer på mitt skrivande. Och så blev det.
Men i stället för något mer traditionellt skrivande vände sig Simon till nätet. Han började skriva Facebookinlägg och även debattartiklar i stor skala. De flesta mot SD och olika hatsajter i deras farvatten.
– Jag var frustrerad över deras rasistiska retorik och tog en tydlig ställning. Mycket av det fick stor spridning och blev viralt. Så då fick Inte rasist, men upp ögonen för mig och kontaktade mig.
Henrik Johansson, IRM:s grundare, hade två år tidigare, 2012, startat sajten i frustration över att fackföreningsrörelsen inte tog fajten mot rasister på nätet och på sociala medier. Johansson arbetade själv som facklig politisk assistent på IF Metall i Avesta. Han hade fått direktiv om att föreläsa om rasismen på nätet, men facket var inte intresserade av hans idéer om att ta arbetarrörelsen in på sociala medier i någon slags kamp mot rasisterna. För att göra en lång historia kort så kom han i kontakt med den nu nerlagda bloggen Alliansfritt Sverige. Ett möte mellan dem och även Kawa Zolfagary (grundare av den nu nedlagda Facebooksidan Vita kränkta män) och några personer från Supermiljöbloggen blev grunden för IRM.
– Det blev startskottet, förklarar Henrik Johansson. Jag var lagom rättshaveristisk och förbannad och ville visa att det går att bygga en rörelse, har Henrik Johansson berättat för tidningen Dagens nyheter.
Simon Andersson är noga med att understryka att IRM är partipolitiskt obundna. Antirasism har ingen politisk färg. I redaktionen har det funnits både liberaler och medlemmar med bakgrund i Muf.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– Folk har kommit och gått en del i redaktionen. Det har handlat om olika saker som anställningar eller andra engagemang. Inte rasist, men är helt ideellt och ska alltid vara en helt ideell redaktion, säger Simon Andersson.
Mycket av arbetet med att granska SD handlar om grundlig och tidskrävande research. Simon beskriver det som sitt söndagsnöje att gräva ner sig i olika nationalistiska bloggar. Men han menar att det sällan är svårt om man vet vad man letar efter.
– Vårt troll har avslöjats flera gångar, men har fortfarande massvis av "vänner" i de här kretsarna. Jag blir även insläppt i eget namn på olika forum och sidor fortfarande. Även för IT-säkerhetens skull så får vi hoppas att SD aldrig tar makten i Sverige, säger Simon skämtsamt.
Med "vårt troll" menar han ett fejkkonto de har startat för att kunna medverka och läsa trådar på Avpixlat och andra ljusskygga sidor.
I november fick IRM Svenska kommittén mot antisemitisms utmärkelse Elsapriset för sina granskningar.
– Det var verkligen otroligt hedrande och ett erkännande, säger Simon.
Varken han eller de flesta av de andra i redaktionen har någon journalistisk bakgrund. Simon själv benämner sig som "digitaliserad gräsrot".
– Det är bara Myra (Åhbeck Öhrman) som har journalistbakgrund tror jag. När jag började fick jag lära mig mycket, och mycket kring det etiska, av Henrik.
Varför de får fram massa fakta kring SD:s politiker och deras förehavanden på nätet som inte de etablerade medierna har hittat tror han handlar om att de helt enkelt letar.
– Sverigedemokraterna måste belysas mycket mer. Det är ju ändå rätt speciella personer som sitter som politiker för dem. De har svårt att fylla sina platser i kommunerna.
Det absolut vanligaste svep-skälet som SD:s kommunpolitiker drar när de blir avslöjade med rasistiska kommentarer eller annat är att de inte har gjort det själva. Alla har alltid blivit hackade eller så har någon annan gått in på deras konto. Men varför de alls har gjort sig omaket att skapa en alternativ inloggning under annat namn, som IRM till exempel har lyckats knyta till deras mejladress, brukar vara lite svårare att förklara.
