Inte en skola för alla

Läs också: ”Skolan är en spegel av samhället vi verkar i”

Skolan brottas med allvarliga och stora problem. Lärarbristen är alarmerande och Sverige är det land i OECD, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, där andelen lågpresterande elever ökat mest – var tredje elev klarar inte baskraven. Sverige har fått ”dramatiska ökningar av andelen lågpresterande i alla ämnen sedan år 2000”, skriver OECD. I vissa fall går det så långt att skolor läggs ner, som med Ross Tensta i Stockholm där Skolinspektionen beskrivit miljön som ”kaosartad”.

Skolvalet bidrar till klyftor

En ny rapport visar att den svenska skolan misslyckas med att ge likvärdig utbildning till landets alla elever och att det fria skolvalet leder till att elever med likartad bakgrund samlas på samma skolor.

– Vi ser att skolan är väldigt segregerad, framförallt i storstäderna, säger Johanna Jaara Åstrand, ordförande i Lärarförbundet, om rapporten ”Friskoleurval med segregation som resultat”.

Rapporten är framtagen av LO, Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund och visar att det krävs tidiga och aktiva val av föräldrarna för att möjliggöra för deras barn att gå på en populär skola. Och där spelar föräldrarnas utbildningslängd en stor roll. Elever från socioekonomiskt starka familjer är överrepresenterade i de fristående grundskolorna. Där går elever med föräldrar som i genomsnitt har en längre utbildning än de elever som går på kommunala skolor.

– Skolan klarar inte av att kompensera för boendesegregationen, trots att den i teorin borde kunna göra det, säger Johanna Jaara Åstrand.

”Något måste göras”

Ju längre utbildning föräldrarna till eleverna på skolan har desto vanligare är det att skolan har kö och desto längre är kötiden till skolan. Det kan handla om att sätta sitt barn i kö till en skola innan barnets ens fyllt ett år. Undersökningen visar att de som gör aktiva skolval tidigt är föräldrar med eftergymnasial utbildning.

– Något måste göras. Vi kan inte acceptera att vi har en sådan segregerad skola, säger Bo Jansson, ordförande Lärarnas riksförbund som menar att det måste tillsättas en utredning där antagning och urval till Sveriges skolor ses över ur ett segregationsperspektiv.

Den ökade boendesegregationen är den största orsaken till den nuvarande situationen men skolfacken menar att det fria skolvalet med fristående skolor förstärker den segregerade skolan.

– Skolan är viktig just för att kompensera och minska skillnaderna i samhället. Det gynnar hela Sverige att ha en blandad och dynamisk skola, säger Bo Jansson.

– Utbildning är ingen kostnad, det är en investering.

Johanna Jaara Åstrand håller med om att systemet måste reformeras.

– Vi måste utforma det fria skolvalet så att det blir en större spridning av elever med olika socioekonomisk bakgrund. Målet är att få en mer heterogen skola, säger hon.

Lärarfacken och LO lyfter bland annat fram ett obligatoriskt skolval som ett alternativ, där alla måste välja sin skola. Men för att det ska kunna fungera måste urvalsreglerna ändras – i och med att de populära skolorna har långa köer.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Läs också: ”Skolan är en spegel av samhället vi verkar i”

Kö till vissa skolor

I de friskolor med högst andel högutbildade föräldrar hade 75 procent kö och antog elever efter kötid.

I skolor med lägst utbildningsnivå för föräldragruppen hade 53 procent kö.

Skolverkets analyser visar att betydelsen av vilken skola en elev går i har blivit större sedan slutet av 1990-talet.

Källa: Skolverket och rapporten ”Friskoleurval med segregation som resultat”