För Finn Hellman är West Pride bättre än julhelgen. I morgon klockan 18 ska han till exempel vara med och brottas insmord i tårttopping i Wrestling for Testing.
Samtidigt skriver han på debattartiklar för att påverka sexualpolitiskt.
– Det handlar också om att visa att allt inte är glatt och regnbågssprakande som Pride, det finns mycket problem fortfarande, säger han.
Wrestlingen är en underhållande liveversion av RFSL-filmen som uppmanar till hiv-testning. I höst startar Checkpoint, en helt ny verksamhet med hiv-testning i RFSL:s lokaler i Göteborg. Testresultatet kommer redan inom 20 minuter och under tiden erbjuds samtal.
– Vi gissar att det är lättare och mer bekvämt att slinka förbi här än att gå genom den traditionella sjukvården. Det som händer nu är att en del undviker att testa sig för att de är rädda att bli dåligt bemötta eller att inte få testa anonymt.
”Det är jätteintressant”
Sedan i vintras har Göteborgs stad instiftat landets första hbtq-råd. Finn Hellman är en av tretton som sitter med för att påverka.
– Det är jätteintressant. Det återstår att se om rådet blir lyssnade på eller om det blir tandlöst. Staden har till exempel ett dokument om våld i nära relationer och det var väldigt heteronormativt. Det står saker som att ”vi vet inte hur våldet i samkönade relationer ser ut” men det är helt fel, det finns jättemycket forskning nu. Där har rådet satt ner foten och sagt att det får göras om, säger han.
Lokal verksamhet av akut art
RFSL fungerar folkbildande när de till exempel bjuds in att informera i skolor, men mycket av den lokala verksamheten är av akut art. Kuratorn som förr fungerade mer som en typ av familjerådgivning möter nu många flyktingar som hotas att skickas tillbaka till förföljelser och i värsta fall dödsstraff . Det är högt tryck på den kurativa verksamheten och tiderna räcker inte till.
– Vi skulle behöva anställa fler, eller så skulle andra verksamheter i staden behöva ta sig an detta för det är ohållbart. De här personerna har ofta hemska historier. Man kan ha flytt från någonting fruktansvärt och ibland ha med sig en del av problemen genom homofoba anhöriga. Vi skulle även behöva bland annat fler jurister, också för att rädda kvar folk som annars utvisas. Staden kan ju välja att lägga ut saker på frivilligorganisationer som oss, men då måste de ge oss pengar. Som det är nu görs det framförallt för lite. Folk i nöd får inte den hjälp de har rätt till och som man moraliskt måste ge dem.
Långt tills alla kan känna trygghet
Det är lätt att peka på andra länders behandling av hbtq- personer. Men även om den svenska lagstiftningen har rensats från mycket diskriminering är det långt kvar innan alla svenskar känner sig trygga i samhället. Finn Hellman var till exempel nyligen med på en regnbågsmässa i en kyrka till stöd för det par i Kinna som har trakasserats.
– Det kändes väldigt viktigt och bra att vara med på den. Men när vi skulle därifrån satt det flygblad från Svenskarnas parti på våra bilar. Jag tror inte att de försökte värva oss som medlemmar, eller röstfiskade, utan det är en politisk markering. Det är väldigt obehagligt. Men det är skitsvårt att jobba mot hatbrott för att det är så abstrakt. Och det är inte bara nazister som trakasserar sina grannar, säger Finn Hellman.
”En slags högtid”
Just den här helgen är det West Pride som huvudsaken. Det är ett sätt att få till en mötesplats där många kan samlas, och samtidigt ett synliggörande.
– Det blir en upplysning för heterosamhället. Även om det dröjde ganska länge bjöd jag in min mamma till Pride. Det kändes bra och sedan kunde hon berätta för sina kollegor på jobbet att ”jag var med min son på Pride”. Det blir en slags högtid.
