Inte aktuellt med Hyperloop istället för höghastighetståg

Planerna på att bygga sträckor med höghastighetståg har varit ett hett debattämne i Sverige det senaste året. En faktor som framför allt har kommit att kritiseras är kostnaden. När Trafikverket som en del av den regeringstillsatta Sverigeförhandlingen lade fram kostnadsberäkningar i början av året, landade summan på 190-320 miljarder kronor för sträckan Stockholm-Göteborg/Malmö. Siffran har därefter skrivits ned, och är behäftad med viss osäkerhet.

I somras presenterade revisionsbyrån KPMG en kostnadsanalys på uppdrag av företaget Hyperloop One, för att beräkna vad priset skulle bli för en Hyperloopsträcka mellan Sverige och Finland. Siffran hamnade då på cirka 180 miljarder kronor, vilket väcker frågan om det kan vara aktuellt att utreda den nya tekniken istället för höghastighetsjärnvägen. Men detta avvisas av experter.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

– Det är väldigt olika tekniker, som egentligen inte är direkt jämförbara. Hyperloop kan nog närmast liknas vid flyget. Samtidigt är det spännande att se denna utveckling av nya tekniker i transportsektorn, och det pekar på en spännande framtid, säger Björn Hasselgren, forskare vid KTH och tidigare ordförande i infrastrukturkommissionen.

Hyperloop är ett slags rörpostliknande tågsystem för passagerare och gods, som är tänkt att färdas uppemot 1 200 kilometer i timmen. Tekniken testades preliminärt för första gången i våras, men ännu har inget fullgott system byggts. Att det fortfarande är långt kvar innan Hyperloop är färdigutvecklat gör att kostnadsberäkningarna blir högst osäkra.

– Det handlar om väldigt preliminära beräkningar, mellan tummen och pekfingret. Den är utförd av professionella personer, så visst är själva rapporten tillförlitlig. Men det finns en stor osäkerhet i sådana här uppskattningar, säger Björn Hasselgren.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Inte ett alternativ

På frågan varför man inte har valt att utreda Hyperloop som ett alternativ till höghastighetsjärnvägen hänvisar Niklas Lundin, huvudsekreterare på Sverigeförhandlingen, till den delrapport som lämnades till regeringen i januari.

I utredningen står att ”till exempel magnetjärnvägar eller Hyperloop valts bort ... Det finns flera skäl för detta ... Magnetjärnvägar bygger på en i sammanhanget relativt oprövad teknik ... Med väl beprövad teknik, även om delar av det är nytt för Sverige, finns möjlighet för höghastighetstågen att trafikera övrigt järnvägsnät.”

Detta är ett spår som även Björn Hasselgren vid KTH är inne på.

– Det blir krångligt att använda Hyperloop för persontransporter inom ramen för befintliga system. Vill man få till ett sådant system är just detta en stor nöt att knäcka, och i nuläget är det inte ett realistiskt alternativ, säger han.