Iréne Svenonius menar att det kostar Stockholmsregionen 150 miljoner, som skulle kunna gå till att anställa hundratals sjuksköterskor. ”Skattebetalarna i Stockholm ska inte längre tvingas stå för notan när svenska medborgare inte vill lära sig svenska. Självklart ska tolk fortfarande erbjudas till alla som behöver, men då till självkostnadspris”, skriver hon i ett inlägg på Facebook.
Ökad risk för felbehandling
Anestesisjuksköterskan Martin Höjman jobbar på Södertälje sjukhus och kommer ofta i kontakt med personer som har ett annat modersmål än svenska. Han menar att förslaget skulle slå hårt mot patienterna.
– Utan tolk skulle vi inte kunna ge bra vård på lika villkor. Riskerna blir högre för felbedömningar, både i primärvården och i specialiserad vård som operation, när vi exempelvis ska söva patienter.
Han förklarar att förslaget egentligen skulle innebära högre kostnader eftersom felbedömningar ökar och att patienterna kan läggas in på Iva just på grund av ett misstag eller vårdskador som hade kunnat undvikas.
– De som är socioekonomiskt utsatta, som inte har råd att betala för egen tolk, de kommer in senare och sjukare och det ger ökade kostnader. Iréne Svenonius påstår att det kommer spara pengar, men det kommer inte att sparas utan det ger ökade kostnader och såklart ökat lidande.
Vem ska bedöma?
Sjukvården ska följa hälso- och sjukvårdslagen och vård på lika villkor ska ges – men att det blir omöjligt att ge med Moderaternas förslag, menar Martin Höjman som har en fråga till Iréne Svenonius:
– Ska specialiserade läkare, sjuksköterskor, och undersköterskor bedöma vem som har rätt till tolk eller inte? Det kommer bara att bli en ekonomisk förlust för vården med sämre arbetsmiljö för ett inhumant populistiskt förslag.
– Någon vinst ekonomiskt, att regionen kommer spara pengar, har jag svårt att se.
Samtidigt har region Stockholm de senaste åren gjort stora överskott – 2021 var siffran 1,7 miljarder och 2020 hela 5,8 miljarder, något som Svenonius då kallade ”exceptionellt”.
”Människor är olika”
Syed Latif är projektledare inom IM, en idéburen organisation som arbetar för ökad jämlikhet i världen. Han menar att förslaget inte tar hänsyn till människor.
– En 55-åring som kom till Sverige ska kunna språket lika bra som en 25-åring. Man måste förstå att människor är olika och har olika förutsättningar.
Han får medhåll från Ulrica Askelöf som är verksamhetsansvarig på Doula & kulturtolk Stockholm, ett projekt som på uppdrag av sjukvårdsförvaltningen i Stockholm ska guida utrikesfödda kvinnor i deras kontakt med svenska sjukvården.
– Både svensk och internationell forskning visar att kvinnor som är gravida och föder barn i Sverige, men kommer från andra länder och särskilt länder utanför Europa, tenderar att få ytterligare komplikationer. Det beror på bristande kommunikation och förståelse mellan sjukvårdspersonalen och den gravida kvinnan, säger Ulrica Askelöf.
En bro till sjukvården
Hon menar att många behöver mer hjälp – inte mindre. Projektet Doula & kulturtolk ger dels konkret stöd under förlossningen, men deras doulor utbildas också i hur svensk sjukvård fungerar och vad man har för rättigheter när man är gravid här.
– Syftet med projektet där är att den gravida kvinna får kontakt med en annan kvinna från sitt eget land och som har samma kulturella bakgrund och förståelse. Så kulturtolken talar kvinnans språk men kan också svenska. Doulan är alltså en bro mellan sjukvården och den gravida kvinnan och hennes familj.
