Enligt regelverket är landstingen skyldiga att erbjuda en god vård, men det finns inget som ger patienten rätt att själv välja om man vill bli undersökt av en manlig eller kvinnlig gynekolog.

– Om man får tid hos en manlig gynekolog kan man alltid säga nej, men då får man inte heller behandlingen, säger Anders Kring, jurist på Socialstyrelsen.

Samtidigt säger reglerna att vården alltid ska bygga på respekt för patientens självbestämmande, integritet och behovet av trygghet. Det kan tolkas som att kvinnor som utsatts för övergrepp eller på grund av sin religion inte vill bli undersökta av en manlig läkare har rätt att få en kvinnlig.

– Det kan finnas fall där sådana aspekter gör att det ändå skall vara en kvinnlig gynekolog. Men utgångsläget är inte att man ska välja vilken gynekolog som ska behandla en, säger Anders Kring.

Får inte fler klagomål

Svenska föreningen för obstetrik och gynekologi, som är en del i Sveriges läkareförbund tycker inte att patienter ska ha laglig rätt att välja bort en gynekolog på grund av kön. Men Jan Brynhildsen, gynekolog och ledamot i styrelsen, säger att man som patient alltid kan framföra önskemål om att få träffa en kvinnlig läkare.

– Om kvinnan när hon bokar tid anger att hon vill träffa en kvinnlig läkare försöker man nog på de flesta håll, om det går, tillgodose detta. Under jourtid låter det sig däremot inte göras, säger han.

Det finns heller inget som talar för att manliga gynekologer får mer klagomål än kvinnliga, betonar han.

– Det är förstås aldrig bra att patienter upplever sig dåligt bemötta, oavsett om läkaren är man eller kvinna. Vi finns ju inte här av någon annan anledning än att vi är till för patienterna. Men det viktigaste i våra ögon, och de allra flera patienters, är att läkaren är bra och empatisk.