BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– Jag arbetar väldigt dåligt under stress. Och om jag stressar någon dag kan jag må dåligt dagen efter med och då jobbar jag sämre i skolan. Nu utan läxorna jobbar jag mycket bättre i skolan. Mina betyg har blivit mycket bättre, säger han.
Går det att kräva att en elev som delar rum med tre syskon ska kunna koncentrera sig på läxor? Efter flertalet diskussioner och genomgångar av forskningsrapporter ledde argument som dessa till att Norrevångsskolan i Mörrum blev läxfri år 2013.
– Det är en jämlikhetsfråga, vi vet att alla elever inte har samma förutsättningar. Vi har också kollat på vad läxor ger för effekter. I västvärlden och Sverige är det väldigt låg utveckling på läxläsning. Det är helt enkelt bättre att göra arbetet på skolan med utbildade pedagoger, säger rektor Patrik Johnsson.
Meritvärdet förbättrades
Majoriteten av landets elever mellan tolv och 18 år som deltog i fjolårets SCB-undersökning ansåg sig få hjälp med läxorna. Patrik Johnsson menar att betyg och andelen avhopp pekar på något annat.
– Vilka riskfaktorerna för avhopp är vet vi ganska mycket om, till exempel att den socioekonomiska statusen är av betydelse och att elever som kommer från studieovana hem löper en högre risk. Att 91 procent "tycker" att de får hjälp är ju inte relevant, eftersom resultaten visar annat.
Skolan har fortfarande prov och deadlines för vissa uppgifter. Men istället för hemläxor kan elever som behöver det gå på den frivilliga och lärarledda studietiden efter skoldagens slut. Enligt Patrik Johnsson har det gett resultat. Mellan 2012 och 2013 ökade niornas genomsnittliga meritvärde från 201 till 214,8, vilket var det bästa resultatet på 15 år. Läsåret 2014/2015 var det uppe i 219,7. Frånvaron har också minskat.
– Mörrum är en bruksort, förutsättningarna är ungefär som på de flesta skolor i Sverige med ett rätt så bra spann från icke-akademiska föräldrar till akademiska. Vi har 10-15 procent med invandrarbakgrund och har en liten förberedelseklass. Vi är en medelsvenssonskola. Det är inte så att det inte går att göra på andra ställen om man skulle vilja. Vi har inte massa lyxiga resurser eller någonting.
Hinner med annat
I dag hinner åttondeklassaren Lovisa Svensson, som också går på Norrevångsskolan, lägga mer tid på handbollen.
– Jag har ganska stor press på mig själv i skolan och läxorna gjorde att man kände ännu mer press på sig. Nu känns det skönt att jag jobbar i skolan och kan ta det lugnt på fritiden.
Precis som Moltas Nilsson går hon ibland på studietimmen. Hon tycker också att de ordinarie lektionerna blivit effektivare.
– Jag har gjort rätt stora framsteg när det gäller mina betyg.
Språkläraren Helene Svensson delar hennes uppfattning.
– Vi jobbar mer aktivt med ordinlärning och tränar mer på timmarna. Vi utnyttjar lektionerna på ett annat sätt. På ett sätt är det roligare, men det är också mer utmanande för oss lärare.
Föräldrarna har ofta många frågor till en början men brukar instämma i skolans argument, enligt Helene Svensson. Hon menar också att eleverna blivit bättre på att ta eget ansvar för studierna.
– Vi har märkt ett gott utfall på detta.
"Bra att föräldrarna slipper hjälpa"
År 2000 gick Rotundaskolan i Västerås över till att ha frivilliga, lärarledda, studiestugor. Eleverna får fortfarande glosor, men det finns avsatt tid för detta under skoltid. Och så också för nötning av multiplikationstabellen och annan "färdighetsträning". Friskolans nya rektor Katarina Wallströmer tycker att det är bra att föräldrarna slipper hjälpa barnen med läxorna.
– Jag kanske inte har läst franska. Hur ska jag då kunna hjälpa min son eller dotter med det? frågar hon retoriskt.
– En del föräldrar har sagt att de valt vår skola just för att det kunde bli konflikter kring läxor.
Niondeklassarnas meritvärde låg på 220 ifjol, jämfört med 211 år 2007. Katarina Wallströmer menar att arbetsmetoden kan utvecklas, exempelvis genom en större samsyn kring vad läxfrihet innebär på skolan. Lärarna får exempelvis ge hemuppgifter när en elev inte arbetat på lektionen.
– Det vi också skulle kunna utveckla är att eleverna får lära sig att ta eget ansvar att öva på sina glosor, säger hon.
Långa dagar
2014 var det dags för kommunala Solede skola i Kvissleby, som har klasser upp till årskurs fem. Även här följdes beslutet av ett omfattande researcharbete.
– Läxor ger ingen effekt på lärandet i den här åldersgruppen och dessutom är det ojämlikt, säger rektorn Maria Stål-Sundqvist.
I sin tidigare roll som lärare märkte hon att elever och föräldrar kom med svepskäl och rena lögner kring varför läxorna inte gjorts. Ibland löste föräldrarna uppgifterna.
– Man skickar hem en läxa och så får man tillbaka den med ett språk som eleven överhuvudtaget aldrig använt i skolan.
Eleverna kan få hjälp av lärarna efter skoltid. De som vill får visa upp sina skolarbeten hemma och klasserna bloggar.
– Jag tror att föräldrarna får mer insyn nu än de fick när de fick hem en lista på tio engelska glosor till exempel, säger Maria Stål-Sundqvist.
I början var läsförståelsen ett orosmoment. Lösningen låg i mer individuell lästid i skolan och att involvera föräldrarna. Enligt Maria Stål-Sundqvist har alla elever klarat läsförståelsen. Likaså matematiken, något som många tidigare hade problem med.
– Det jag förväntar mig av dem som föräldrar är att de läser för barnen varje kväll, även när barnen har börjat läsa själva.
Hon tror att vuxenvärlden ofta glömmer hur långa dagar barnen har.
– De kommer ofta tidigt, går i skolan och på fritids. De har fruktansvärda arbetsdagar och att dessutom komma hem och få en läxa på det ... Arbetsmiljölagen gäller inte för våra barn. Skulle det här drabba oss vuxna så skulle det bli ett fruktansvärt liv.
Fotnot: Älvkvarnsskolan i Sundbyberg var tidigare läxfri men har infört läxor igen. Rektorn har avböjt att kommentera beslutet.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
Vill ni införa läxfria skolor?
Daniel Riazat (V), utbildningspolitisk talesperson
– Vänsterpartiet tycker att skolor och lärare är de som ska avgöra om hemuppgifter ges eller inte. Detta varierar i dag mellan skolor. Omfattande hemarbete gynnar elever som får mycket stöd i hemmet. Eventuella hemuppgifter måste ha en rimlig omfattning och alla elever ska ha möjlighet att göra dessa i skolan med lärarhjälp. Alla skolor som ger hemuppgifter ska därför erbjuda elever lärarledd läxhjälp inkluderat i skoldagen så att elever kan göra hela arbetsdagen i skolan.
Christer Nylander (L), vice ordförande i utbildningsutskottet
– Nej, Liberalerna vill inte ha läxfria skolor. Det är läraren som ska bestämma hur undervisningen läggs upp, inklusive att om man ska ha läxor. Om läraren tycker läxor behövs ska det naturligtvis inte vara förbjudet att ge sådan.
Annika Eclund (KD), utbildningspolitisk talesperson
– Läxor är en viktig del av skolarbetet. Dels behöver olika moment upprepas många gånger för att inlärning ska ske, dels är det ett led i att utveckla studieteknik som kommer göra det möjligt för framtida självständiga studier. Läxor är också viktiga för att föräldrarna ska vara delaktiga i sina barns lärande och utveckling. Familjer ska inte behöva köpa dyr läxhjälp för att barnen ska klara skolan. Man ska inte heller behöva ha högutbildade föräldrar för att förstå eller klara av sina läxor.
Stefan Jakobsson (SD), utbildningspolitisk talesperson
– Vi är principiellt för läxor om de används på rätt sätt. Svenska skolan har de senaste 30 åren kastats mellan alla pedagogiska nycker, sällan förankrade i verkligheten eller på forskningsbaserad grund. Vi kan enkelt se att detta är ännu en nyck. Läxor skall användas som repetition och förankring, inte som ett sätt att försöka hinna ifatt något man missat. Svenska skolan skall inte minska sina förväntningar på eleverna utan öka dem.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Elisabet Knutsson (MP), utbildningspolitisk talesperson
Det är inte politikens roll att detaljstyra den pedagogiska verksamheten, här måste varje skola och dess pedagoger ha stor frihet. Regeringen satsar på statsbidrag för att skolor ska kunna arrangera läxhjälp, ett steg i arbetet för en likvärdig skola. Mer forskning behövs för att ge vägledning kring behovet av läxor och dess effekter.
Lena Hallengren (S), ordförande i riksdagens utbildningsutskott
– Varje skola får själva bestämma över hur och vilka läxor de ger. Men det är viktigt att elever inte lämnas själva med sina läxor, eller att det hänger på att man har föräldrar med väldigt god förmåga att hjälpa till med dem hemma. Då blir läxorna något som bidrar till större skillnader elever emellan. Regeringen satsar därför på en mer jämlik skola och läxhjälp åt alla elever som vill och behöver det - oavsett föräldrarnas betalningsförmåga.
Camilla Waltersson Grönvall (M), utbildningspolitisk talesperson
– Nej. Lärarna ansvarar för att planera och genomföra undervisningen så att varje elev lär sig mer i skolan. Därför tycker vi också att professionen ska avgöra när läxor skall ges. Men en ansträngd vardag eller olika förutsättningar att hjälpa barnen får inte hindra barnens kunskapsutveckling. Därför satsar vi 390 miljoner kronor per år på en obligatorisk läxhjälp. Det innebär att alla kommuner och friskolor har en skyldighet att erbjuda gratis läxhjälp till alla elever från årskurs fyra till nio.
Ulrika Carlsson (C), utbildningspolitisk talesperson
– Skolan ska ge alla elever förutsättningar att nå de uppsatta målen. Det arbetet ska främst ske i skolan men det räcker inte alltid till och då blir hemarbete nödvändigt. Vi befinner oss i ett läge med sjunkande skolresultat där svenska skolelever behöver lägga ner mer tid på skolarbetet, inte mindre. Hemarbete är även en del i att lära sig planera och ta ansvar för sina studier. Dessutom är det inte en fråga för politiken, det är skolans lärare tillsammans med eleverna som lägger upp skolarbetet för att alla elever ska ha en chans att nå så långt som möjligt.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
