Förra året ökade andelen ekologiska livsmedel i de kommunala köken från 18 till 27 procent. Målet är att hälften av alla livsmedel ska vara ekologiska till och med 2018.
Visionen är giftfri mat som är bra för konsument, producent och miljö. Men enligt Anna-Sofia Kulluvaara, chef för kommunens måltidsorganisation, kan det ofta vara svårt att få tag på ekologiska varor.
– Det är inget lätt mål att nå, eftersom efterfrågan är stor. Många kommuner är medvetna och vill ta ansvar i folkhälso- och miljöfrågan. Den största utmaningen som jag ser med den här målsättningen är att få tag på varor helt enkelt, säger hon.
Gynnar alla
Andelen ekologiskt varierar mellan kommunens storkök. Höglundaskolans kök är ett av de som redan i dag klarar kommunens mål. Här är 60 procent av råvarorna ekologiska. Susanne Eklund, restaurangansvarig, säger att det är och har varit viktigt för dem att satsa på ekologiska livsmedel, eftersom det gynnar alla. Konsumenten får inte i sig gifter och odlaren slipper hantera dem.
– Vi har varit drivande i vårt kök och jobbat mycket med matsvinn för att inte slösa på resurserna. För oss är det viktigt att inte servera det billigaste utan det som vi anser är rätt. Det optimala vore att köpa in varor som både är ekologiska och närproducerade, säger hon.
Hans Forsberg, (C), ordförande för infrastruktur- och serviceutskottet, vill lyfta frågan om närproducerat. Enligt honom är det i vissa fall svårt att avgöra vilket som är mest klimatsmart: ekologiskt eller närproducerat.
– Ibland är det bättre att importera ekologiska tomater från Spanien än att odla icke-ekologiska i växthus här i Sverige och ibland är det tvärtom, säger han.
Men lagen hindrar krav på ett specifikt ursprung för de livsmedel som kommunen köper in. Det är lagen om offentlig upphandling som styr.
Hans Forsberg anser att man genom att dela upphandlingarna i mindre bitar kan öppna upp för fler lokala producenter.
– Blir upphandlingarna fler och mindre skulle vi se fler intresserade lokala småbönder som lämnar anbud. Med Sundsvalls kommun som trygg köpare kan fler ha råd att skaffa en ekocertifiering. Vi skulle se mer ekologiskt och närproducerat, säger han.
Kommunen gör också en satsning på klimatsmarta måltider, där exempelvis köttet byts ut mot baljväxter och grönsaker efter säsong.
Anna-Sofia Kulluvaara menar att vegetariskt är framtiden ur hälso- och miljösynpunkt. När hon går i pension om 35 år tror hon att det kommer att serveras mycket mer vegetarisk kost på skolor och äldreboenden.
– Beteendet hemifrån påverkar. För många handlar det om att komma över en tröskel. För att våra gäster lättare ska förstå sambandet mellan kost och miljöpåverkan är tanken att vi i våra restauranger ska märka upp vad som är klimatsmart eller till och med jätteklimatsmart, säger hon.
Svårt att bryta normer
Kommunen har inte något mål för vegetarisk kost liknande det för ekologiska livsmedel, men Hans Forsberg tror inte att det inte är orimligt att något sådant kommer framöver.
– Det är en kontroversiell fråga, det är svårt att bryta normen. Men genom att satsa på dyrare ekologiskt kött tänker vi att det leder till en minskad köttkonsumtion. Det är ett diskret sätt att hantera frågan på, säger han.