Den kurdiska PKK-rörelsen är djupt inblandad i den gängbrottslighet som destabiliserar det svenska samhället. Därmed delar Turkiet och Sverige samma fiende – och är naturliga partners.

I en uppmärksammad intervju publicerad i Dagens Nyheter den 26 april förklarade Billström att PKK är skälet till att Turkiet blockerar det svenska Natomedlemskapet. Den kurdiska rörelsen, som legat i krig med Turkiet sedan 1984 och står med på EU:s terrorlista sedan början av 00-talet, har nämligen ”omfattande aktiviteter” på svenskt territorium.

– Det pågår ett omfattande arbete att samla in pengar och finansiera terrorverksamhet som är riktad mot en annan stat – Turkiet, sa Billström till Dagens Nyheter.

”Tydliga förgreningar”

Problemet är mycket större än man tidigare trott, och detta har framkommit efter att polisen ägnat ”resurser och kartläggningsarbete” åt att granska saken. Utrikesministern kunde nu dessutom bekräfta att PKK ”har tydliga förgreningar in i gängbrottsligheten” i Sverige.

– PKK opererar med svenskt territorium som bas för att dra in pengar via beskyddarverksamhet, narkotikaförsäljning och via en mängd saker som skadar det svenska samhället, sa Billström.

Svenska regeringsföreträdare har kommit med liknande, men mer vaga uttalanden också tidigare. Först ut var den svenska Natochefsförhandlaren Oscar Stenström i en intervju med Sveriges radio i slutet av januari. Efter det granskade ­Dagens ETC uppgifterna och fann att varken brottsbekämpande myndigheter eller ledande kriminologer kunde backa upp påståendet.

När Billström sedan medverkade i SVT:s Agenda den 19 mars kom han in på samma spår, och hänvisade till ett omfattande utredningsarbete av polisen.

– Vi har kunnat notera att polisen har varit väldigt aktiva med att till exempel identifiera kopplingar mellan PKK-aktivister och gängbrottslighet, sa utrikesministern till Agenda.

Strömmer återkommer inte

Nu har han även lagt fram konkreta detaljer i anklagels­erna. Men samma frågor kvarstår ännu:

Var är beläggen för detta?

Tänker regeringen visa underlagen för denna högintressanta, påstådda länk som skapar en helt ny förståelse för de blodiga gängfejderna – en av det svenska samhällets största utmaningar?

Dagens ETC har kontaktat Billströms pressekreterare, som inte velat vara behjälplig utan har hänvisat oss till justitiedepartementet. Justitieminister Gunnar Strömmers (M) pressekreterare har bett oss skicka ett mejl. Efter det har hon inte återkommit, trots upprepade påminnelser.

Det tar alltså genast stopp. Politikerna som fällt kommentarerna vill sedan inte prata om dem.

Åklagaren: ”Ingen bevisning”

Tidigare i år kom en nyhet som skulle kunna ge Billström rätt beträffande påståendet om brottsliga indrivningar i PKK:s namn. I början av februari häktades en man i 40-årsåldern av Stockholms tingsrätt, misstänkt för försök till grov utpressning mot en annan person i Stockholm. Enligt åklagaren Hans Ihrman vid Riksenheten för säkerhetsmål rör det sig om en man som är medborgare i Turkiet. Eftersom utpressningen sägs ha skett för PKK:s räkning misstänks mannen också för försök till terrorfinansiering.

Tre månader senare har inte mycket nytt hänt. Hans Ihrman har sökt och beviljats ytterligare utredningstid, mannen har förblivit häktad.

– Jag har fram till den 26 maj på mig att avsluta utredningen, därefter kommer jag besluta om åtal och utforma ställningsansökan, säger Hans Ihrman till Dagens ETC.

Det här är första gången någon häktats i Sverige för misstankar kring finansiering av terrorism knutet till PKK. Det skedde också bara dagar efter att narrativet om en koppling till gängbrottslighet först dök upp. Men till saken hör att fallet inte är knutet till någon organiserad brottslighet.

– Om du menar mer traditionell nätverksbrottslighet i Sverige, så har vi ingen bevisning eller delar i den här utgivningen som knyter an till det, säger Hans Ihrman.

– Jag har noterat att det har framhållits i olika sammanhang, men det här har inte någon inriktning på någon organiserad brottslighet. Det ligger inte på mitt bord, utan det vi utreder här är framför allt en finansieringsverksamhet.

”Inga forskaruppgifter”

Dagens ETC har även vänt sig till forskarvärlden för att se om regeringens uppgifter har någon bäring. Kriminologen Sven Granath arbetar både vid Stockholms universitet och vid Polismyndigheten med forskning kring kriminella nätverk. Han säger att frågan om en koppling mellan PKK och gängbrottslighet framför allt berör det operativa polisarbetet och att han huvudsakligen vill kommentera saken som forskare.

– Det finns inga forskaruppgifter på detta, som jag känner till. Men det är väl inte orimligt att det inom delar av den organiserade brottsligheten finns sympati för PKK, eftersom det inom den organiserade brottsligheten finns personer med bakgrund i Turkiet, säger Sven Granath till Dagens ETC.

Något liknande observerades även på 90-talet, förklarar han, när den organiserade brottsligheten hade mycket kontaktytor mot Balkan och det fanns många aktiva aktörer med ursprung därifrån. Då fanns det också sympatier för olika politiska rörelser på Balkan.

– Man kan jämföra lite. Men jag kan inte svara på hur stora delar som skulle vara aktiva och hur många det faktiskt skulle röra sig om.

Rostami: ”Kan sympatisera”

Amir Rostami är polis och en välkänd forskare med särskilt fokus på gäng. Han medförfattade bland annat en uppmärksammad rapport 2018 om kopplingen mellan våldsbejakande extremism och organiserad brottslighet i Sverige.

– Det finns två svar på frågan. Dels är det inte ovanligt att våldsamma politiska organisationer ägnar sig åt traditionell brottslighet för att finansiera sin verksamhet. Det finns omfattande internationell litteratur på området, men i en svensk kontext är det fortfarande ett rätt outforskat område, säger han till Dagens ETC.

– Gällande PKK:s koppling till organiserad brottslighet i Sverige så har det under åren funnits uppgifter om kopplingar på personnivå. Det behöver inte per automatik vara att man är medlem i en organisation eller att man styrs av organisationen, men man kan sympatisera med deras politiska målsättningar och därigenom föra över pengar eller ge annat stöd. Mer än så känner jag inte till.

Det betyder dock inte att det inte existerar kopplingar på olika nivåer, tillägger Amir Rostami, men det är i så fall uppgifter som polisen och Säpo måste svara på.

Inte med i Brå-rapport

Brottsförebyggande rådet gav hösten 2021 ut en omfattande rapport om Sveriges narkotikamarknader och aktörerna i dem. Rapporten bygger både på offentlig information och på underrättelsematerial. Den nämner ingenting om att PKK skulle vara framträdande i narkotikaförsäljningen.

Statsvetaren Katharina Tollin var en av rapportens medförfattare och hon säger att sekretessregler gör att det inte går att kommentera om underrättelsematerialet identifierat specifika organisationer.

– Men vi har ju beskrivit de vanligaste typerna av organisation eller aktörer i smuggling. Och de är ju inte med där, den typen av grupperingar där en del eller en stor del av medlen går till finansiering av terrorism. Så kan man väl säga, säger hon till Dagens ETC.

Har det någon gång tidigare visat sig att en politisk aktör varit kraftigt inblandad i narkotikahandeln, snarare än bara kriminella aktörer?

– I Sverige? Nej, av de grupperingar som finns i Sverige så känner inte jag till det, säger Katharina Tollin.

Polisen: Ingen kommentar

Skulle Billströms uppgifter trots allt stämma, befinner sig vårt land därmed i en unik situation där en ideologisk rörelse snarare än gangsters ligger bakom knarkdistributionen och knarkkriget. Men regeringen vill alltså inte själv backa upp sina egna kommentarer om detta.

I Dagens Nyheter-intervjun angav utrikesministern polisen som källa för sitt avslöjande om gängbrottsligheten. När vi sökt Polismyndigheten för kommentarer har det nationella mediacentret svarat att man inte vill uttala sig om saken, utan att ange skäl.

Beroende på hur man tolkar Billström framstår det som å ena sidan som att polisen tidigare misslyckats med att få en klar bild av gängbrottsligheten i Sverige. Å andra sidan har polisen nu gjort ett stort och viktigt avslöjande. Det är ett mysterium varför polisen i så fall inte vill uttala sig om saken.

Dagens ETC har däremot kontaktat en före detta polis som tidigare varit verksam vid Noa, Nationella operativa avdelningen. Han har talat med en gammal kollega som alltjämt är anställd vid polisens underrättelseenhet. Den personens bedömning är att det inte finns lokala kriminella grupperingar som helt består av kurder i Sverige, men att det finns obekräftad information som kan tyda på att det finns kluster av kurder i politiska grupper som skulle kunna bli kriminella.

Sammantaget finns det dock väldigt lite information om kurder och kriminell verksamhet inom polisens underrättelseenhet. Det enda den före detta Noa-polisen själv kommer att tänka på är att det förr fanns en mc-klubb i Luleå med namnet Zardasht MCC, som hade ”en trolig koppling till kurder”.