När partiledarna går upp i talarstolen går startskottet för årets valrörelse. Stefan Löfven, den enda partiledaren som inte sitter i riksdagen, får lyssna från åhörarplats. De flesta experter är eniga om att vinnaren i valrörelsen blir den som har bäst svar när det gäller jobben. Men det finns krafter som kämpar för att lyfta även andra frågor. Dagens ETC har pratat med flera tongivande organisationer som kräver en valrörelse som handlar om mer än sysselsättningen.
Vill stoppa välfärdsvinsterna
Folkrörelse för gemensam välfärd, som i dag finns i åtta städer runtom i Sverige, grundades förra året med syftet att jobba mot nedskärningar och stoppa vinster i välfärden. Arne Johansson, medlem i kampanjens samordningsgrupp, vill ha en debatt kring hur välfärden ska återtas.
– Det finns ju en massiv folklig opinion som vill ha ett slut på det nyliberala systemskiftet. Men den har inte tillräckligt stark representation inom riksdagspartierna. Det är i stort sett bara Vänsterpartiet som har en linje som stämmer överens med vad vi anser. Miljöpartiet har gjort en halvpudel, men det är fortfarande väldigt oklart vad man egentligen vill, säger han.
Folkkampanjen har flera aktiviteter inplanerade för att under valåret sätta ljuset på frågan.
– Vi vill dra fram anklagelseakter mot de politiker som har gjort vinster i välfärden möjliga, men också mot dem som profiterar på välfärden, säger Arne Johansson.
Också Janne Rudén, ordförande för SEKO, tar upp välfärden som en av de tyngsta valfrågorna, näst efter sysselsättningen.
– Det har krackelerat på en massa håll i välfärdssamhället. Ur ett medlemsperspektiv handlar den viktigaste frågan för oss om investeringar i välfärden. Då menar vi också investeringar i infrastruktur som järnvägen, säger han.
Han säger att regeringen hittills gjort katastrofalt lite för att få ned arbetslösheten.
– Och brister i välfärden möts bara av nya avregleringar eller privatiseringar, och när det gäller satsningarna på järnvägen kan man verkligen undra vilket svart hål pengarna har hamnat i, säger han.
Bättre utbildning
Angela Beausang, ordförande för ROKS, riksorganisationen för kvinno- och tjejjourer i Sverige, vill att frågan om sexuellt våld ska tas upp. Hon vill ha en handlingsplan och bättre utbildning för åklagare och polis.
– I dag är de förtvivlat dåligt utbildade, vilket leder till att allmänheten blir förvånad när de hör talas om exempelvis friande domar i våldtäktsmål. Det är inte bra för en rättsstat. Den dagen medborgarna inte tycker att lagarna lever upp till det allmänna rättsmedvetandet är man illa ute, säger hon.
Från Svenska kyrkans håll önskar man tydligare fokus på migrationsfrågan i valrörelsen.
– Vi måste bli bättre på att ge människor som är utsatta stöd. Det handlar om både barn och vuxna och är en fråga om människovärdighet. Frågan debatteras ständigt men de som styr vårt land gör inte tillräckligt. För många avvisas idag, för många barn lämnas i sticket, säger Eva Brunne, biskop i Stockholms stift.
Hon menar att argumentet att det skulle kosta för mycket att hjälpa fler är ovidkommande.
– En del saker måste få kosta pengar, när det kommer till människovärdighet måste det finnas resurser.