– Jag har jobbat fem nätter, och sedan varit ledig i fem dygn. Den ledigheten är det som sätter guld på tillvaron, som gör att man orkar trots att det är ett slitit jobb, säger hon.
Men nu kommer Jenny Cederblad och hennes kollegor i Lund inte få jobba så längre. Lund är en av flera kommuner som håller på att införa så kallat hälsoschema. Tanken är att skapa arbetstider som är långsiktigt hållbara. För dem som jobbat natt innebär det något kortare arbetspass – i de flesta fall minskas passet med en timma – från tio till nio timmar. Men det innebär också mer helgjobb, kvällspass och fler arbetspass. Och det innebär kortare sammanhängd ledighet.
– Nu kommer vi som mest vara lediga tre dagar i rad. För det mesta kommer det vara två nätters jobb, och sedan två lediga dagar innan det är dags att jobba igen. Det blir väldigt hackigt för kroppen att växla på det viset, först vända på dygnet, sen sova ikapp en dag och sen ha ett vanligt dygn innan det är dags att jobba natt och vända på dygnet igen. Jag förstår inte hur det kan räknas som hälsosamt, säger Jenny Cederblad.
Stort motstånd
Tillsammans med sin kollega Petra Hultberg startade hon facebookgruppen Hälsoschema nej tack, som nu har nästan 11 000 medlemmar. Men trots att motståndet är stort blir de anställda inte lyssnade på, menar Jenny Cederblad. Idag arrangeras därför demonstrationer på flera håll i landet. I Lund kommer anställda inom äldreomsorgen stå på Stortorget från klockan tolv, max åtta personer åt gånger.
– Det här handlar om våra jobb, ändå blir vi totalt överkörda. Vi kan inte acceptera det! Vi måste protestera mot det här, säger Jenny Cederblad.
Även i Alingsås har planerna på att införa hälsoscheman mött stort motstånd. Malin Prelog jobbar natt i hemtjänsten, och är orolig över hur det kommer bli att jobba fler nattpass.
– Jag älskar det här jobbet, men det är tröttande att jobba natt. Återhämtning är helt nödvändig. Att jobba nio timmar istället för tio har nog ingen någonting emot, men då borde de ha sänkt heltidsmåttet samtidigt, säger hon.
Hon är besviken över att kommunen inte lyssnar. Och kan inte heller hon förstå att det kallas hälsoschema.
– Det här handlar inte om hälsa, det handlar om att spara pengar. Vi ska göra samma jobb nu men på färre timmar, trots att vi knappt hinner sitta ner. Dessutom ska det här införas nu under pandemin, när klädbyten mellan besök och ökad oro hos de äldre gör att det är ännu stressigare, säger hon.
Protester i Lycksele
De senaste åren har hälsofrämjande scheman införts i allt fler kommuner. Just nu är det på gång i bland annat Lycksele, Smedjebacken, Tingsryd och Halmstad. Överallt har anställda opponerat sig. I Lycksele har över 200 av 600 anställa skrivit under en protestlista mot hälsoschema.
– Många är upprörda över att de inte har något inflytande. Hela tanken är smått obegriplig, att det plötsligt skulle vara hälsosamt för att man tar bort en timma på nattpassen, så att dom istället behöver jobba fler pass, säger Håkan Nilsson, ordförande i fackförbundet Kommunal i Västerbotten.
Startskottet till hälsoscheman var den överenskommelse om heltid som norm som Kommunal och Sveriges kommuner och regioner, SKR, gjorde 2016 – som ledde till projektet Heltidsresan. Skulle anställda i vård- och omsorg orka arbeta heltid och kunna göra det till pensionsåldern, behövde arbetstiderna ses över. Men att det här skulle leda till hälsoscheman var aldrig Kommunals tanke. I alla fall inte om hälsoschema innebär fler arbetspass och kortare ledigheter. Tobias Baudin, ordförande i Kommual, skriver på sin facebooksida:
”Till alla arbetsgivare runt om i landet som lägger om arbetstid utifrån så kallade hälsoscheman. Nu får det vara nog! Det är så kortsiktigt, så nonchalant – så rent ut sagt spånigt. ”
Och:
”Det här är en fråga som gör mig riktigt förbannad – inte bara över den uppenbara provokationen i att gömma usel arbetsgivarepolitik bakom ett tramsbegrepp som ”hälsoschema”, utan också för hur illa konsekvenserna är för medlemmarna i Kommunal.”
”Vill kunna erbjuda heltid”
I både Lund och Alingsås motiveras införandet av hälsoschema med just rätten till heltid.
– Vi gör det här för att kunna erbjuda heltider till fler. Det kan vi inte annars. Förvaltningen har inte råd att ha för många som går dubbelt på dagen, för det blir annars konsekvensen. Och den dubbelgången blir tyvärr inte när vi har som mest att göra, säger Anita Hedström, vård- och omsorgschef i Alingsås.
Varför heter det hälsoschema?
– Så som personalen ofta vill jobba är inte det mest hälsosamma på sikt. Många vill jobba väldigt koncentrerat så man får långa ledigheter däremellan. Det påverkar arbetet för personalen blir oerhört trött innan de går av, om man går på fredag eftermiddag och sedan av måndag morgon. Det går inte göra ett bra jobb på söndagen för du orkar inte. Men personalen ser fram emot en lång sammanhängande ledighet. Vi behöver ha personal som orkar vara koncentrerade så det inte sker olyckor på grund av trötthet.
Veronica Welin, verksamhetschef med ansvar för äldreboende i Lund, resonerar på liknande sätt – lång ledighet lockar, men det innebär också för långa jobbveckor.
Nattpersonal som har jobbat i 20 år, borde de inte veta själva vad som fungerar?
– Som det har varit nu har nattarbetarna vissa veckor jobbat 60 timmar, det är inte hållbart i längden. I och med den här förändringen bygger vi in en jämn arbetsbelastning, återhämtning och vila varje vecka.
