De får visst medhåll från facken. IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä säger att inflationen inte innebär att företagen får större betalningsförmåga. Han framhåller också att det är viktigt att hålla fast vid nuvarande lönebildningsmodell, där industrin utgår från Riksbankens inflationsmål på två procent snarare än den faktiska inflationen.
– Rent känslomässigt kan man tycka att det behövs kompenseras för den höga inflationen. Men det är viktigt att ha is i magen, för om det här är en tillfällig sväng, som många påpekar, då vore det dumt att ta bort en modell som fungerat i 20 års tid och som gett reallöneökningar på över 60 procent under den perioden.
”Har haft det lyckosamt”
Veli-Pekka Säikkälä framhäver att arbetsgivarsidan ibland argumenterat för att man inte kan utgå från Riksbankens inflationsmål, eftersom inflationen i genomsnitt legat på 1,2 procent varje år. 2014 var det till och med deflation – motsatsen till inflation och innebär att penningvärdet ökar.
– Det har inneburit att vi fått högre reallöneökningar än om vi gått på den faktiska inflationen. Vi har haft det väldigt lyckosamt de senaste 25 åren, säger Veli-Pekka Säikkälä.
Vill se löneökningar
Men alla är inte beredda att vara lika återhållsamma med sina krav. Stefan Carlén, chefsekonom på fackförbundet Handels, säger att det finns utrymme för högre löneökningar än vanligt. Det går bra för företagen menar han, och han anser att man överdriver löneökningens inverkan på inflationen. Att varenda tiondels procentenhet högre lön skulle leda till ökad inflation är ett nyliberalt tänkande, säger Stefan Carlén.
Vd-lönerna drar iväg
– Vissa tror att så fort lönerna ökar mer än det som finns inom något slags pris- och produktivitetsmått leder det till en extra inflationsimpuls. Det är ett gammalt nyliberalt tankesätt, då finns inget utrymme någonstans eftersom allting är i en perfekt konkurrenssituation. Men löneökningar kan i sin tur leda till en ökad omsättning för hela samhället och ökad försäljning, vilket håller upp vinstnivåerna.
Inom handeln har företagen slagit försäljningsrekord under pandemin och vinsterna har varit väldigt höga, säger Stefan Carlén. En annan positiv trend för företagen han lyfter fram, som kan sticka i ögonen på vanliga löntagare, är att vd-lönerna ökat med över 17 procent mellan 2019–2020. I genomsnitt tjänar handelstopparna 5,4 miljoner kronor om året, medan snittet för en handelsanställd är 215 000 kronor.
Nu kan det vara tid för företagen att fundera över om de ska ha så höga vinstkrav, för det är inte enbart löntagarna som ska straffas av inflationen. Dessutom kan högre löneökningar stimulera produktiviteten, understryker Stefan Carlén.
Risk för stökig förhandling
Så hur kommer årets avtalsrörelse att bli? Det är det för tidigt att svara på, menar både Handels och IF Metall, men nog finns det risk för att det blir stökigt.
– Om inflationen håller i sig blir det väldigt besvärligt om ett halvår när vi ska lämna över våra krav. Det kommer kännas i plånboken och vi måste kunna förklara för våra medlemmar hur vi tänker när vi ska få igenom löneökningar, säger Veli-Pekka Säikkälä.
