Industrifacken kräver 3 procents lönehöjning

Förutom lönehöjningen kräver fackförbunden IF Metall, Unionen, Sveriges ingenjörer, GS och Livs, fortsatta avsättningar till delpension och flexpension och att arbetsgivaren ska stärka arbetsmiljön och jämställdheten. Industrifackens krav är viktiga för arbetare i hela Sverige då avtalet mellan dem och arbetsgivarna sätter det så kallade ”märket”, en typ av praxis som andra grupper inte går över.

Sedan tidigare har arbetsgivarna inom industrin aviserat att lönehöjningen kan komma att bli lägre än tidigare på grund av att Sverige är på väg in i en lågkonjunktur, men i ett pressmeddelande från Industrifacken slår man tillbaka mot det argumentet:

”Kravet är grundat på noggranna överväganden av de ekonomiska förutsättningarna både nationellt och internationellt. Vårt lönekrav är långsiktigt hållbart och tar hänsyn till både inflationsmålet och kravet på internationell konkurrenskraft.”, skriver man.

Marie Nilsson, ordförande för IF Metall utvecklar resonemanget för SVT.

– Vi har tittat på omvärlden och gjort bedömningar efter alla rapporter som kommit. Det här är vad som krävs för att vi ska ha en reallöneökning, säger Marie Nilsson, förbundsordförande vid IF Metall.

Även frågan om arbetstidsförkortning kommer tas upp i förhandlingen. Facken kräver att alla anställda ska ha rätt till 100 timmars arbetstidsförkortning per år.

Under eftermiddagen höll arbetsgivarsidan en pressträff där man visade att parterna inledningsvis står ganska långt ifrån varandra. Till TT berättar Teknikföretagens förhandlingschef Anders Weihe att han bedömer att en löneökning med 1,5 procent är mer rimligt.

– Vi har en världskonjunktur som är på väg ner, säger han till TT.

Redan på fackförbundens pressträff förutspådde Unionens ordförande Martin Linder arbetsgivarnas prognoser.

– När vi närmar oss avtalstider kan man vara säker på en sak: att våra motparter börjar se dystert på den svenska ekonomin.