År 2009 undanröjde en domstol i Delhi paragraf 377 i en tidigare lag som förbjöd homosexuella handlingar, och som hade införts 1860 under britternas koloniala styre. Domstolens beslut kom efter att den ickestatliga organisationen Naz Foundation i flera års tid hade kämpat för att få den slopad.
Sedan lagen undanröjdes har dock hinduiska, muslimska och kristna ledare gemensamt försökt förmå Högsta domstolen att återinföra förbudet. Och i onsdags lyckades man alltså, då HD slog fast att den gamla lagen fortfarande är giltig.
Beskedet kom som en chock för många aktivister, som inte hade förväntat sig detta.
– Jag var inte kriminell i går, men i dag är jag det. Beslutet är barbariskt, sade den homosexuelle författaren Vikram Seth i en intervju i nyhetskanalen NDTV.
Kommer att överklagas
Många indiska bedömare menar att HD-beslutet utgör ett brott mot de mänskliga rättigheterna. Juristen Tripti Chandon, som företräder Naz Foundation, säger att det finns en liten möjlighet att få beslutet upphävt genom en överklagan.
– Vi ska försöka med det, säger hon.
Vanligtvis granskas en överklagan av samma domare som tog det första beslutet. Men i detta fall valde en av de två HD-domare som tog beslutet att lämna sin post dagen efter att beskedet hade lämnats.
Den gamla koloniala lag som nu har återinförts kan även drabba heterosexuella eftersom den kriminaliserar ”onaturliga handlingar”, där även oralsex ingår.
– Så ska vi nu rättfärdiga ett fönstertittande in i människors privatliv? frågar juristen Tripti Chandon.
Hon nämner fallet med professor S. Ramchandra Siras som var anställd vid Aligarh Muslim University i närheten av Delhi och som 2010 blev smygfilmad då han var tillsammans med sin partner. Han stängdes sedan av från sin tjänst av universitetsledningen som menade att filmen utgjorde ett ”bevis” för hans bristande moral.
– Som tur var inträffade detta efter att domstolen i Delhi hade tagit sitt beslut, och advokater lyckades vinna målet genom att påpeka att han inte kunde straffas, och han fick tillbaka sitt jobb. De som borde ha straffats var de personer som begått intrång i hans privata hem för att ta olagliga bilder, säger Tripti Chandon.
Professor S. Ramchandra Siras avled strax därefter, under vad som beskrivits som ”mystiska” omständigheter.
Aktivisten Malobika, en av grundarna till organisationen Sappho for Equality som arbetar för lesbiska kvinnors rättigheter i Kolkata, är mycket besviken över HD-domen.
– Den är inte bara ett bakslag för hbtq-rörelsen, utan även för demokratin. Under de senaste fyra åren har vi långsamt byggt ett friare klimat, och allt fler människor har öppet vågat stå för sin sexuella läggning. Men nu kommer de att tvingas gömma sig igen av rädsla för repressalier, säger hon.
Malobika befarar att trakasserier från polisen och påtryckningar från det övriga samhället kommer att öka igen nu när det juridiska skyddet för homosexuella har försvunnit.
– Enligt paragraf 377 i brottsbalken är vi alla kriminella, säger hon.
Parlamentsval kan fördröja
I sitt beslut hävdar Högsta domstolen att ett undanröjande av den gamla lagen inte kan göras av en domstol, utan att det är en fråga som landets parlament och regering måste ta ställning till. Få förväntar sig dock att landets politiker är beredda att ta upp frågan just nu eftersom det bara återstår fem månader till nästa parlamentsval, och det vore politiskt riskabelt att ta ställning i en sådan kontroversiell fråga med så kort tid kvar till nästa val.
Fortsätter kämpa
Flera företrädare för det styrande Kongresspartiet har dock uppmanat HD att tillsätta fler domare för att granska ett överklagande av beslutet, och företrädare för flera partier har uttryckt sig mycket kritiskt gentemot HD:s bedömning.
Samtidigt utlovar landets hbtq-rörelse att fortsätta sin kamp för att riva upp den gamla lagen.
– Domstolen har undanröjt ett domslut, men de har inte undanröjt vår rörelse. Förr eller senare kommer vi att bemästra detta hinder, säger Malobika.
Ranjita Biswas/IPS
