Både Dagens ETC och tidningen Arbetaren har gjort en rad avslöjanden den senaste månaden om arbetsförhållandena på Indian Garden. En mängd vittnesmål berättar om hur människor utnyttjats under många år, samtidigt som ägaren Razaul Karim blivit stormrik.
Det handlar om arbetsveckor på uppåt 80 timmar utan någon övertidsersättning, om löner på runt 30 kronor i timman, och även om fall där människor från Bangladesh betalat mellan 60000 och 100000 kronor för att få komma och jobba hos Razaul Karim, och därmed få ett arbetstillstånd.
Men trots alla vittnesmål finns Indian Garden fortfarande med på Hotell- och restaurangfacket lista över ställen med schysta villkor, något som Arbetaren var först med att berätta.
– Schysta listan är en lista över hotell och restauranger som har kollektivavtal, och det har Indian Garden, säger Per Persson, avtalssekreterare på HRF.
Han säger att han själv inte har tagit del av rapporteringen om Indian Garden, men att han vet att det tidigare varit missförhållanden och att HRF då agerat. Den gången handlade det om att en stor summa pensionsinbetalningar aldrig betalats in.
Per Persson menar att den tvisten illustrerar vad som är meningen med kollektivavtalet – medlemmarna får hjälp att förhandla om avtalet inte följs.
Nu vittnar många om att de utnyttjas, om arbetsvillkor som uppenbart bryter mot kollektivavtalet. Räcker inte det för att utesluta Indian Garden från Schysta listan?
– Nej, de har ju fortfarande kollektivavtal med oss. Vi kan inte gå efter uppgifter i media, utan i så fall måste medlemmarna vända sig till oss själva och berätta att avtalet inte följs.
Att jobba med en timlön på 30 kronor i timman, med arbetsdagar på tolv timmar, ibland sju dagar i veckan, tycker du att det låter som schysta villkor?
– Nej, det är det uppenbarligen inte. Sådant får inte förekomma. Det är därför vi har kollektivavtal, för att reglera minimilönen och hur mycket man får arbeta. Det låter ju som brott mot arbetstidslagen.
Borde inte de här uppgifterna vara grund nog för er som fackförbund att agera?
– Vi har 5000 till 6000 förhandlingar mot företag som bryter mot kollektivavtal på ett eller annat sätt årligen. Jag säger inte att det här inte verkar allvarligt, men det är därför vi har en tvistelösningsmekanism. Ska vi agera behöver medlemmarna först vända sig till oss, säger Per Persson.
Han tillägger också efter intervjun att de just nu tittar på hur de kan gå vidare mot företaget genom att rekrytera fler medlemmar på arbetsplatssen.