Incel-expert varnar för fler terrordåd av ensamma män

– Jag har mördat två personer. På Malmö latinskola.

Den 18-åring som ringer in är elev på skolan och har en kort tid innan samtalet attackerat två kvinnliga lärare med yxa och kniv.

– Jag vill att ni kommer och hämtar mig. Jag vill att ni kommer hit och arresterar mig.

Polisen anländer snabbt till Latinskolan och griper 18-åringen, som inte gör motstånd. En av poliserna bakom gripandet upplever honom som iskall, helt oberörd av sitt dåd.

– Jag har väldigt svårt att sätta ord på mina känslor. Men jag ångrar ingenting, säger 18-åringen till poliserna.

– Jag hade kunnat göra det igen. 

Gymnasiearbete om terrordåd

18-åringen står nu åtalad för mord i två fall. I förhör med klasskamrater, skolpersonal och den misstänkte själv blir det tydligt att det under längre tid funnits varningssignaler.

Förundersökningen visar att han länge haft ett stort intresse för terrorattentat, skolskjutningar och incel-kulturen. Något han har varit väldigt öppen med för sin omgivning. Bara några dagar innan attentatet hade 18-åringen precis avslutat ett större gymnasiearbete – ett konstprojekt som föreställer ett incel-inspirerat terrordåd.

I sin processdagbok skriver 18-åringen att han vill ”visa förödelse och mänsklig tragedi i sin råaste inkarnation” och ”avbilda något som ser ut som efter en brutal och traumatiserande händelse, fylld med starka känslor och desorientering”. Han nämner massmördare som Marc Lepine, som sköt ihjäl 14 kvinnor på en ingenjörsutbildning i Montreal, och Elliot Rodger, som 2014 hade ihjäl sex personer och skadade 14 andra nära ett universitetscampus i Kalifornien.

Hans projektskisser bär samma mönster som de gjort under lång tid. I förhör berättar 18-åringens bildlärare att han alltid ritar samma bilder, ”ett hårigt monster med mycket muskler, ett monsterdjur”. Vad han än får för uppgift ”tränger sig den här figuren in om och om igen”.

Incel nämns i video

Dagen innan han går till sin skola med kniv och yxa spelar 18-åringen in tre videor. Den första öppnar han med att säga att inom några dagar ”kommer minst två personer vara döda förhoppningsvis fler.” Han fortsätter att prata om hur ”det moderna samhället slår ner på traditioner” och hur förändringar av normer lett till att ”vi har producerat en generation med ensamma desorienterade män”. 18-åringen avslutar videon med att säga att ”om vi inte är villiga att lyfta de här problemen” så kommer incels-relaterade våldsdåd fortsätta. ”Och jag med mitt dåd exemplifierar detta.” 

Lisa Kaati, universitetslektor vid Institutionen för data- och systemvetenskap på Stockholms universitet, forskar om vålds­bejakande extremism på internet och har tidigare studerat digitala incel-miljöer. Hon konstaterar att det finns ett tydligt intresse hos 18-åringen för våldsdåd och incel-kulturen. Men hon framhåller också att han verkar mer inspirerad av det vidare begreppet ­”manosfären”, en idéströmning som tar avstånd från feminism och menar att samhället diskriminerar män.

I förhör berättar en lärare att 18-åringen på dagen för attentatet frågat om övervakningskameror på skolan, och berättat att han har en kompis med tillgång till skjutvapen. 

– Det är ett av flera varningsbeteenden, när en gärningsperson kommunicerar information till omgivningen som indikerar att den tänker begå ett våldsdåd, säger Lisa Kaati. 

Ett annat varningsbeteende som Lisa Kaati lyfter är när en person visar ett stort ­intresse av tidigare våldsdåd, och konsumerar mycket våldsamma filmer på internet. Riktiga skildringar från tidigare attentat. Forensisk undersökning av 18-åringens skoldator visar att han från 23 december 2021 till 21 mars 2022 besökt sidor med ordet ”attack” 3 312 gånger, ”shooting” 2 819 gånger och ”massacre” 984 gånger.

– Men man måste också vara tydlig med att det finns väldigt många som är intresserade av våldsdåd och seriemördare, utan att de tänker begå något brott. Det är svårt att veta vem som kommer att agera. Det kan också gå väldigt fort, det kan röra sig om timmar mellan att någon lagt upp ett manifest på internet och själva dådet, säger Lisa Kaati.

Utredning blev inte av

Flera lärare berättar att 18-åringen länge har varit en svår elev. Han blir snabbt arg, slår i saker och på sig själv. På lektionerna vill han alltid argumentera och göra långa utläggningar. Förra året märkte lärarna också att 18-åringen blivit intresserad av skolskjutningar. De gick ofta till kuratorn och berättade om hans beteende och han gjorde själv flera besök där. Lärare och skolpsykologen ville att 18-åringen skulle utredas, men det blev aldrig av.

Psykiatrikern och författaren Stefan Krakowski är expert på incel-män och har djupintervjuat flera av dem. Han är orolig för att det kommer att bli fler attentat begångna av ofrivilligt ensamma personer. Det behövs därför, enligt Stefan Krakowski, en bättre handlingsplan för skolpersonalen, så att de vet hur de ska agera och fånga upp de här personerna i ett tidigt stadium. Det är viktigt, säger han, att både skolpersonal och psykiatrin ställer de rätta frågorna som ringar in en potentiellt farlig person.

– Det kan vara hur det är med vänner och vilka sajter personen hänger på, för att sakta men säkert vinna förtroende och sedan kunna fråga om personens åsikter. Sen är det viktigt att återkoppla. Inte bara till skolan, det måste till ett bättre samarbete mellan skola, polis och socialtjänst. Det är omöjligt för Säpo att hålla koll på ensamma potentiellt våldsbejakande unga killar som möjligtvis kan tänka sig få från ord till handling.

Tusentals elever per psykolog

Enligt Elinor Schad, universitetslektor i pedagogisk psykologi vid Institutionen för psykologi vid Lunds universitet, kan resursbrister göra det svårt för lärare att få individuellt stöd från skolornas elevhälsoteam.

– I skollagen står det att elevhälsan ska jobba på tre nivåer – hälsofrämjande, förebyggande samt åtgärdande. Men på grund av bristande resurser blir det ofta att elevhälsan jobbar mest hälsofrämjande och förebyggande och inte hinner med arbete på individnivå. Då uppmärksammas inte individer som inte hänger med, eller som inte trivs. 

Enligt Psykologförbundets rekommendation ska en skolpsykolog ha hand om högst 500 elever i grundskola och gymnasium, för att kunna hinna med sitt uppdrag. Men Elinor Schad framhäver att i dag kan en skolpsykolog på gymnasiet ha hand om upp mot 4 000 elever.

– Då hinner du bara gå in och vara lite handledare till rektor eller konsult till elevhälsoteamet. Du hinner inte göra någonting på grupp- och individnivå. Det kan ge lärare, individer och familjer en känsla av hopplöshet att inte kunna vända sig till elevhälsoteamet och få hjälp, säger Elinor Schad.

Rättegången mot 18-åringen inleds den 20 juli.