– Jag trodde att det skulle intressera mina fem eller sju nördigaste vänner, men så upptäckte jag att de fick hundra­tals likes och delningar, säger Henrik Brändén, immunolog och vetenskapsskribent.

Någonstans där började idén till boken ”Immunförsvaret och viruset – att förstå corona­pandemin” ta form. Henrik Brändén säger att det finns två saker som är viktiga att veta för att förstå corona. Det första är att symptomen som den som insjuknar känner är reaktioner mot viruset, inte viruset i sig. Den andra viktiga aspekten, som ger svar på frågan ”vad händer nu?” är att immunförsvaret ger immunitet, och att det inte bara handlar om antikroppar.

– Så mycket av diskussionen handlade bara om en enda av de tre försvarsgrenarna som immunförsvaret har, antikropparna. Men vi har två försvarsgrenar till, T-mördarceller och T-hjälparceller. Men de är så oändligt mycket svårare att mäta än antikroppar så nästan alla studier som görs och som diskuterades handlade om antikropparna, säger han och fortsätter:

– Men för just det här viruset är immunförsvarets antikroppsreaktion lite småskakig, medan den är fullständigt okej när det gäller T-cellerna. Så när alla hetsade upp sig i våras och trodde att man kanske inte fick antikroppar, satt jag och lutade mig tillbaka och var inte orolig. För jag visste att man blir skyddad i alla fall, av T-cellerna.

Hur ska man tolka de enstaka fallen där personer blivit sjuka en andra gång?

– Fram tills för några månader sedan tror jag att den rimligaste tolkningen är att det är svårt att veta om man haft corona eller en allvarlig förkylning om man inte testat sig. Sedan har ju testerna en viss felfrekvens. Någon eller några av dem som haft en infektion och fått besked om att de haft covid-19, har i själva verket inte haft det, säger Henrik Brändén.

En annan förklaring kan vara att ingenting i immunförsvaret är hundraprocentigt. En person med ett 96-procentigt skydd kan bli smittad igen, även om det är osannolikt. Möjligheten finns också att något av fallen handlar om personer som tidigt blivit smittade av de sydafrikanska eller brasilianska mutationerna, där immuniteten är betydligt lägre.

Just nu pågår vaccinering och samtidigt sprids nya mutationer. Tror du att vaccinet kommer att skydda oss?

– Det verkar som att de vacciner som tagits fram skyddar mot den brittiska mutationen, men ger dåligt skydd mot de brasilianska och sydafrikanska varianten. På kort sikt betyder det att det blir en spännande, snudd på gastkramande, kamp mellan hur snabbt vi lyckas vaccinera och hur snabbt de nya mutationerna sprider sig. Vaccinet ger ändå ett visst skydd mot de nya mutationerna, så blir många vaccinerade så kommer smittspridningen även av dem att avta.

I ett längre perspektiv kommer det att krävas ett världs­övergripande system för att ha koll på vilka virusstammar som utvecklas och sprids.

– Ett system liknande det vi har för influensan. Nu är det alldeles för tidigt att säga om det kommer att bli en eller några stammar som etablerar sig och tar över i hela världen, eller om det kommer att bli en mer splittrad bild. Blir det bara några få blir det jättelätt att vaccinera mot just dem.