– Finanspolitiken behöver kretsa mer kring behoven och mindre kring förutbestämda regler som hindrar att vi möter de behoven, säger Elfva Barrio, ordförande för S-studenter.

I slutet av maj nästa år åker hon till partiets kongress i Göteborg för att argumentera för att låta statsskulden öka för att möjliggöra större investeringar. Men när det gäller reglerna för statens budget och skuldsättning kan det då vara för sent att påverka. Just nu förhandlar riksdagens partier om detta finanspolitiska ramverk i en parlamentarisk kommitté som ska vara färdig i november.

Hur de socialdemokratiska ledamöterna agerar i kommittén har inte förankrats i partistyrelsen. Bland socialdemokrater som vill ha generösare regler för lån till investeringar finns nu en oro för att kongressen bakbinds av en överenskommelse i kommittén. Och för att de som företräder S i kommittén inte lyssnar in kraven.

– Jag hade inte motsatt mig en sådan diskussion, så mycket kan jag säga, säger en riksdagsledamot.

Reformisterna: Redan S linje

Från Reformisternas sida anser man däremot att partiet redan beslutat om en mer expansiv politik med lån till investeringar. De tar fasta på att kongressen 2021 klubbade att infrastrukturprojekt med stor klimatnytta kan finansieras med lån.

Vad de inte fäster lika stor uppmärksamhet vid är att kraven på att ersätta målet om överskott i statens finanser med ett mål om underskott röstades ner. Istället är S-linjen ett mål om budget i balans. Men Reformisternas tolkning är att lånefinansiering av infrastruktur kräver att man tillåter underskott och att stasskulden ökar. Det är den linje som S-ledamöterna ska hålla sig till i den parlamentariska kommittén, anser Eira Arb-Zackrisson, vice ordförande för Reformisterna. 

– Jag förväntar mig att Socialdemokraterna bara går med på en överenskommelse med andra partier om den skapar det finansiella utrymme som krävs, säger hon.

Helst vill Reformisterna ha en investeringsbudget som separeras från den årliga driften av statliga verksamheter och socialförsäkringssystem. Lånefinansiering ska tillåtas även av investeringar som inte kan kopplas till klimatomställningen. Men också de beslut partiet redan fattat innebär en rejäl omläggning av den ekonomiska politiken, enligt Eira Arb-Zackrisson.

– Om vi på det här sättet fixar exempelvis Norrbottinabanan, rustar alla stambanor och ser till att det finns laddstolpar i hela landet, då har vi förbättrat infrastrukturen, påbörjat omställningen och samtidigt frigjort massor av pengar till välfärden.

SSU: Mer demokrati

Lisa Nåbo, ordförande för SSU, gör en liknande tolkning av beslutet på förra kongressen. Hon menar att det finns ett brett stöd i partiet för att tillåta underskott för att finansiera investeringar. Det måste Fredrik Olovsson, som är S representant i kommittén, ta hänsyn till, anser hon.

– Det är inte raketforskning för Fredrik Olovsson att ta reda på vad partiorganisationen tycker.

Lisa Nåbo efterlyser en mer demokratisk förankring. 

– Det här är en fråga som behöver diskuteras direkt i partiet. SSU har under lång tid kritiserat att beslut tas i forum där vi inte är inkluderade. Då är det svårt för oss att påverka.

I åtta år framåt ska det finanspolitiska ramverket gälla, enligt vad riksdagspartierna kommit överens om tidigare. Men Lisa Nåbo tycker inte man behöver vänta så länge på att fatta nya beslut, om det inte blir någon överenskommelse som möjliggör massiva investeringar.

– Det finns ingen naturlag som säger att den här översynen ska ske var åttonde år, det går så klart att ändra på ramverket om och när behovet uppstår.

Avgångskrav kan komma

För den yngre generationen är möjligheten till stora investeringar avgörande, anser Lisa Nåbo.

– Vi vill ha ett land där det är möjligt att flytta hemifrån, tågen går i tid och vården går att lita på. Om Socialdemokraterna inte kan leverera det, då sitter inte de företrädarna på vårt mandat längre.

Då kräver ni ledande S-företrädares avgång?

– Ingen sitter säkert om man inte levererar det medlemmarna ställer krav på. Det är ingen nyhet.

Socialdemokraternas ekonomisk-politiska talesperson Mikael Damberg framhåller att S-linjen idag är ett mål om budget i balans. Om lånefinansiering av infrastrukturprojekt innebär att man ska tillåta statsskulden öka tar han inte ställning till.

– Det beror väldigt mycket på de beräkningar som finns, av vilka konsekvenser ett balansmål får för skulden över tid. Det får kommittén jobba med i första hand.

Det finns olika syn i ert parti både innebörden av de beslut ni redan fattat och på vilka beslut ni borde fatta. Vore det inte rimligt att S ledamöter i kommittén förankrar sitt agerande i exempelvis partistyrelsen?

– Hur vi arbetar internt, det håller vi internt. Men vi har ett kongressbeslut att förhålla oss till och det är det vi gör.

Vad spelar diskussionerna som pågår inför kongressen för roll när kommittén ska vara klar innan dess?

– Jag tror inte jag varit på en enda partikongress där de här frågorna inte diskuterats, så det är jag säker på att de kommer att göra igen.

Kommer kongressen inte i praktiken att bakbindas av en överenskommelse i kommittén?

– Varje ny kongress fattar nya beslut, det är så det ska vara.

Redan dött ramverk?

Daniel Suhonen, S-debattör och chef för tankesmedjan Katalys, hör till dem som under lång tid argumenterat för att låta staten låna mer för investeringar. Nu anser han i att det finanspolitiska ramverket i praktiken är dött. Han pekar på att regeringen inte räknar in stödet till Ukraina när man säger sig klara överskottsmålet. Och när kärnkraften ska byggas tillåts skulden öka – förvisso tillfälligt, enligt regeringens förhoppningar.

– Ramverket håller på att bli en schweizerost, säger Daniel Suhonen.

Han uppfattar att också Socialdemokraterna är beredda att i praktiken överge de strikta budgetreglerna genom att finansiera enskilda projekt med lån, men på pappret hålla fast vid balansmålet.

– Magdalena Anderssons lösning verkar vara att spränga ramverket inifrån. Jag tycker att det vore bättre att bättre att ärligt och öppet säga att ”de här behoven finns, då ändrar vi ramverket”.

Fredrik Olovsson och Katrin Stjernfeldt Jammeh. Socialdemokraternas ledamöter i kommittén som ser över ramverket, har avböjt att kommentera.