När S-ledaren Magdalena Andersson i valrörelsen talade om att ”Vi vill inte ha somalitowns i Sverige” blev Saida Hussein Moge rasande och lämnade partiet. Uttalandet eldade på rasism ansåg hon. Men hon återvände till partiet och är idag ordförande för S-föreningen i Göteborgsförorten Biskopsgården.
Nu är det Mats Persson (L), arbetsmarknads- och integrationsminister, som fått henne att reagera.
– Jag bidrar till välfärden, han bidrar med fördomar, säger Saida Hussein Moge när Dagens ETC når henne på förskolan där hon arbetar.
Bakgrunden är en intervju som Göteborgs-Posten gjort med Mats Persson, där han förklarar hög arbetslöshet bland svensk-somalier med en ”omhändertagandementalitet” i svensk integrationspolitik.
– Människor har mötts av budskapet: Vilket bidrag kan du söka eller få, snarare än vad kan du bidra med och här ska du försörja dig själv. Det har varit väldigt förödande, sa Mats Persson till GP.
Kände inte till bidrag
Saida Husein Moge känner inte igen bilden.
– När jag kom till Sverige visste jag inte att det fanns bidrag. Jag visste inte ens att Sverige fanns, säger hon.
Jag bidrar till välfärden, han bidrar med fördomar.
Mats Persson anser också att klanstrukturer är en förklaring till att många svensk-somalier har svårt att ta sig in i samhället.
– När det gäller den somaliska gruppen måste vi prata om vad som är typiskt för den. Ofta är man uppvuxen i ett klansamhälle i sitt hemland. Att komma till ett modernt välfärdsland som Sverige med andra värderingar, det gör att integrationen blir svårare. Det har funnits en okunskap och en ängslighet att prata om detta, säger han till GP.
"Varken klan eller bidrag orsak"
Också Miljöpartiets arbetsmarknadspolitiska talesperson, Leila Ali Elmi, har somalisk bakgrund och bor i en av de göteborgsförorter där klanstrukturer, enligt Mats Persson, fått ett särskilt fäste. Hon ställer sig frågande vad klaner skulle ha ha med arbetslöshet att göra.
– Jag förstår inte vad han åsyftar, men jag kan säga att ingen arbetsgivare har angett vare sig klan eller bidrag som orsak till att man inte anställer. Det arbetsmarknaden efterfrågar är rätt kompetens på rätt plats. Jag tycker arbetsmarknadsministerns fokus bör ligga där.
Leila Ali Elmi efterlyser mer av individanpassning i arbetsmarknadsspolitiken och tycker att utvecklingen går i motsatt riktning. Hon pekar på det intensivår som skulle ge akademiker med goda förutsättningar möjlighet att komma i jobb snabbare, men som togs bort med motivet att resultaten var för svaga. Regeringens politik möter inte människor där de är, anser hon.
– Det kvittar om du är analfabet eller en akademiker, du ska ta del av samma typer av insatser.
Ingen arbetsgivare har angett vare sig klan eller bidrag som orsak till att man inte anställer.
Reformer för att få in fler på arbetsmarknaden lyser med sin frånvaro, anser hon.
– Vad regeringen gör är att dra ner på de arbetsmarknadsinsatser som faktiskt skulle möjliggöra att fler kommer i arbete.
Ministern pekar finger mot den somaliska grupper för att skyla över sitt eget ansvar, anser Saida Hussein Moge.
– De har misslyckats med att regera och skyller på oss.
"Kämpat och överlevt"
Istället vill hon att regeringen lägger krutet på att ta tillvara människors kompetens och riva ner den rasism och de fördomar som utgör hinder på arbetsmarknaden.
– Får vi möjlighet att bidra på våra villkor kan vi bli en ännu större resurs för samhället. Vi är människor med en historia av att ha kämpat och överlevt, ett folk som flydde krig och sökte fred.
Att beskriva somalier som problem riskerar att förstärka den rasism gruppen dagligen möter, även från andra som invandrat till Sverige, enligt Saida Hussein Moge.
– Konsekvensen blir att andra invandrargrupper dömer oss.
