Och grundaren Ingvar Kamprad själv bor återigen på landsbygden i norra delen av kommunen. Men för många av lastbilschaufförerna som kör varor till och från Ikeas lager i Älmhult är förutsättningarna svåra.
Uppgivna och uttråkade
ETC Växjö har träffat en handfull av lastbilschaufförerna. Ofta sitter de i sina hytter och väntar, men de som kör för det multinationella logistikföretaget Samskip har också tillgång till en gammal sliten fabrikslokal i Älmhults industriområde, inte långt från Ikeas centrallager.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Vi får följa med en chaufför in i fastigheten. Där står en tv med reklaminslag påslagen, några andra män halvligger i de gamla skinnsofforna. Pratsamma är de inte. Snarast uppgivna och uttråkade. De vill inte bli formellt intervjuade och svarar enstavigt på knackig engelska.
Längre in i lokalen finns rum med två enkla sängar i, ett tvättrum, ett duschrum och ett spartanskt kök som inte heller det har blivit ordentligt städat.
Männen vi har träffat kommer från Lettland. En av dem berättar att de ligger ute på vägarna sex månader i taget och är hemma två. Han brukar sova i lastbilen men äter, diskar och tvättar sig i lokalen. Där säger han att det brukar vara mellan fem och tio chaufförer.
Hur han upplever körningarna för Ikea får svaret att det är okej, samt en resignerad axelryckning.
Mannen kom med sin lastbil till Älmhult på måndagen och räknar med att köra vidare på onsdagen. Men det är inte säkert. Beskedet från chefen har inte kommit än.
Lönen han får är mellan 500 och 600 euro, alltså mellan 4 700 och 5 700 kronor i månaden. Om det ingår traktamente eller inte framgår inte.
De här villkoren för lastbilschaufförer har fått såväl det svenska som internationella transportarbetarfacket att agera. En av dem är Edwin Atema från Dutch Federation of Trade Unions, FNV.
Han har för fackets vägnar undersökt och lämnat två rapporter till Nederländernas social- och sysselsättningsdepartement med anklagelser mot bolag som bland annat kör för Ikea.
I ett av fallen har Samskip anlitats som via olika dotterbolag och andra underleverantörer kör bilarna med Ikeas varor.
Edwin Atema hänvisar till den belgiska transportunionen i sin rapport där det bland annat står:
”Det är ofta multinationella företag som tilldelar order till den lägsta budgivaren. Social dumpning finns också i Ikeas distributionskedja ... Den belgiska transport-unionen uppmanar Ikea att vidta fler åtgärder.”
Noel Coard, ansvarig för vägtransporter på det internationella transportarbetarförbundet ITF, tillägger:
”Situationen hos Ikea är orättvis för både förare och deras familjer, liksom för rättvisa transportföretag för vilka det är omöjligt att konkurrera under nuvarande förhållanden. Ikea säger att de vill bli en bra arbetsgivare. Här är ett idealiskt tillfälle att bevisa det, tillsammans med ITF. Ikea har medel för att bryta denna onda cirkel. Och eventuella fördröjningar skulle vara oacceptabla. Det är faktiskt varje dag som förare och deras familjer lider.”
Rapporten konstaterar att chaufförerna kommer från flera östeuropeiska länder men även från icke-EU-länder.
De anlitas på allt från sex veckors arbete till ett helt år, fjättrade till lastbilen som under tiden blir både deras hem och arbetsplats.
Varför är Ikea så intressanta?
– Ikea arbetar mot barnarbete i Indien och Pakistan och är stolta över det. Men om man jämför med vad som händer på vägtransporterna sker det rakt framför deras näsor, säger Edwin Atema.
– De östeuropeiska förarna kör inte från öst till väst utan de kör ofta permanent i Sverige, Danmark och Nederländerna. Ikeas transporter är kostnader så för att sänka kostnaderna skapas extra långa underleverantörskedjor av bara en anledning – lägre arbetskostnader.
– Vi vill att förarna ska behandlas schysst, som det ska vara.
Lokala transporter
En annan rapport av Edwin Atema handlar om blommor som körs från Holland till Ikeas varuhus i Sverige.
– Men varför görs det med förare från Ukraina och Vitryssland? Merparten av Ikeas transporter är lokala transporter. Därför vill facket att lokala arbeten ska lyda under lokala arbetsvillkor, säger han och lägger till att facket har lyckats lösa det på det sättet med potatistransporter i Europa.
Han får höra om villkoren för chaufförerna i Älmhult och konstaterar att de ofta ser samma sak. Slutsatsen blir enkel.
– De stora internationella bolagen måste ta ansvar för hela leverantörskedjan.
Det belgiska transportfackets John Reynaert har förhoppningar om att Ikea ska förändra sitt arbete med transporter.
– Det pågår många rättsfall kring Ikeas transporter. I Danmark och Holland finns flera rättsfall mot företag som är underleverantörer till Ikea. Det är mycket som är på gång just nu och därför är Ikea nervöst och har kontaktat oss igen, säger John Reynaert.
”Visade god vilja”
Under två års tid har facket haft en dialog om villkoren med Ikea. För snart ett år sedan frös facket kontakterna då inget hände.
Men i fredags hölls ett nytt möte mellan det internationella facket och personer från Ikeas koncernledning och HR-avdelning i Bryssel. Där påtalades Ikeas policy och ambition om att vara bäst i klassen och att det ställer krav på Ikeas agerande.
Går dessutom den riktigt stora spelaren Ikea i bräschen är den underförstådda tanken att andra mindre aktörer tvingas följa efter.
Ordförande på mötet var Magnus Falk från Transportarbetarförbundet i Sverige där han är internationell politisk sekreterare. Han är nöjd.
– Ikea visade god vilja och det är jättebra. Vi kom överens om ett par principer som vi ska skriva ner. Jag tycker det är ett genombrott från vår sida.
Magnus Falk hänvisade till fackets princip om att den som huvudsakligen kör i ett land ska köra på det landets villkor. Och att det ska gälla hela leverantörskedjan.
– Den formuleringen vill de väl inte ha men de är överens om schyssta villkor för chaufförerna. I veckan ska vi och Ikea sätta ihop en plan för hur vi ska gå framåt under det närmaste året eller så.
Jakob Holmström, pressansvarig för Ikeakoncernen i Sverige, vill inte uttala sig om några detaljer från mötet, men bekräftar att parterna har en gemensam målbild och kommer att fortsätta dialogen.
– Vi ser att vi vill och ska vara med och bidra till detta, men vi kan inte göra det ensamma. Det är inte bara en branschfråga utan det är också en fråga på EU-nivå.
Vad kan EU göra?
– De kan sätta ramverket, säger Jakob Holmström.
Kan inte ni, som ni gör med barnarbete, ta ansvar för hela leverantörskedjan?
– Det är självklart att vi tar ansvar för hela kedjan, men det finns en utmaning att nå hela vägen ner. Jag säger inte att så är fallet, men om en transportör anlitar en underleverantör som anlitar en underleverantör, då blir det väldigt svårt att säkerställa till hundra procent ner till varje förare.
Det är skälet till att Ikea vill samarbeta med fackliga organisationer och ha samsyn mellan näringsliv och politik.
– Vi kan tycka att det är olyckligt att Ikea märks ut som den som bär ansvaret för problematiken. Som en del av den europeiska transportindustrin är vi en del av problematiken, men vi är ännu mer en del av lösningen. Vi har en stark vilja och organisation till att driva utvecklingen framåt, mot det bättre för förarna, säger Jakob Holmström och tillägger att Ikea sympatiserar med chaufförerna kamp för goda arbetsförhållanden.
