Efter politiska direktiv från den grönblå majoriteten ska Stockholms kommunala bolag SISAB nu sälja hela fastigheten till den kritiserade vinstdrivna friskolekoncernen, en av de största i Sverige. De senaste fyra åren har de gjort ren vinst på närmare en halv miljard kronor. 

– Ju fler som hjälper till att utveckla staden desto bättre. Samarbetet med en privat aktör och försäljningen stärker stadens ekonomi, sa stadsbyggnadsborgarrådet Joakim Larsson (M) till Dagens Nyheter när affären blev känd förra veckan. 

Svarta maskningar i kontraktet

Det här blir IES första egna skolbyggnad. För att hantera det har man under hösten bildat ett nytt bolag i koncernen, IES Skolfastigheter, med grundaren och galjonsfiguren Barbara Bergström som styrelse­ordförande. 

Prislappen på plugget är dock stenhårt sekretesstämplad. Avtalet, som är offentligt handling, är maskat med stora tjocka svarta rutor. Ingen budgivning har förekommit. Det finns inget säljprospekt att se. IES har bara erbjudits att köpa skolan i Gubbängen rakt av. Fastig­heten ska vara värderad av flera oberoende aktörer – men deras slutsatser är också hemliga.

Avtalet är helt i hamn. Ändå råder största möjliga tystnad tills köpet slutligen formellt nästa år klubbas igenom i kommunfullmäktige, som får ta del av siffrorna innan beslutet. Beslutet om sekretess har fattats gemensamt av IES, politikerna och det kommunala fastighetsbolaget, vars förtroendevalda styrelse leds av Moderaterna. Stockholms stadshus väljer dock att låta Dagens ETC:s frågor besvaras av en tjänsteman: SISAB:s pressperson Thomas Pella Bergsell. 

– Köpesumman är sekretessbelagd för att skydda affären.

Skydda från vem då?

– En jättebra fråga. Jag har inget jättebra svar på det. För oss är det här också konstigt. Det är så sällan vi köper och säljer fastigheter. Men det är de politiska direktiv vi har. Och pengarna vi får in ska gå till våra kommunala skolor, säger Thomas Pella Bergsell.

Efter ett tag återkommer ­Thomas Pella Bergsell med ett rakare besked:

– Det är mycket som händer i det området i Stockholm, med många olika aktörer. Där vi är en av aktörerna. Så därför är det hemligt. För att skydda affären.

Det är också ett rätt svajigt svar.

– Ja, det är ett svajigt svar. 

”Horribelt” hemlighetsmakeri

I SISAB:s styrelse sitter även oppositionen i form av Vänsterpartiet och Socialdemokraterna, som är starkt kritiska till allt i utförsäljningen. Tina Kratz (V) säger att kommunen är en bra fastighetsvärd, att staden förlorar en fin lokal och att ett enskilt företag gynnas: ”Om IES någon gång i framtiden ger sig av och vi behöver etablera en skola i området, så står vi utan.”

SISAB:s vice ordförande Kadir Kasirga (S) tycker å sin sida att hemlighetsmakeriet är ”horribelt”.

– Jag har alla siffrorna på köpet men får inte säga till dig vad vi sålt för. Det är orimligt att vi inte får uttala oss på grund av sekretess. Det handlar om samhällsfastigheter som vi äger gemensamt. Men då vi säljer till ett börsnoterat företag så måste man enligt lagen visa hänsyn till deras aktier. Bisarrt! Juristerna och Moderaterna hänvisar till aktiebolagslagen. Vi har fått munkavle och politiker och medborgare måste anpassa oss efter riskkapitalbolag, säger Kadir Kasirga, som anser att det här är en dålig affär. Strategiska skolfastigheter ska ägas av skattebetalarna, enligt Socialdemokraterna. 

Göteborgsläraren och debattören Marcus Larsson är en av landets mest profilerade kritiker av friskolekoncerner. Han driver tankesmedjan Balans, med fokus på frågan, och utkom nyligen med ”De expansiva: en bok om skolmarknadens vinnare och förlorare”. För honom är IES-affären högoktanigt stoff. Sekretessen på köpesumman – ”ska man granska en marknad, som vi gjort det till, måste man få veta sånt innan det är för sent att göra något” – är bara en intressant bisak. Marcus Larsson tror att det här är en försmak på ett nytt sätt att jobba för friskolekoncernerna, att de startar egna fastighetsbolag så de kan hyra lokaler av sig själva.

– Debatten om vinster i skolan har bara tagit riktig fart på senare tid. Tänk dig att vi i framtiden gör oss av med det här systemet. Att vinster inom skolan begränsas eller stoppas helt. Ett sätt att komma runt det är få det att se ut som att man inte tar ut något, men samme ägare plockar ut pengarna någon annanstans. 

Du menar att företaget som äger huset höjer hyran för de som driver skolan, men i själva verket är allt samma ägare?

– Ja. Det är ett sätt. Men man kan också göra så att man äger aktier i skolbyggnadsföretaget. Ingen kommer att driva frågan att fastighetsbolag inte får plocka ut vinst. 

IES köper ett hus. Är det inte naturligt att man startar ett nytt fastighetsbolag då?

– IES äger inget annat på det här sättet. De har inte varit intresserade utan hyr av andra och får kommunal lokalkostnadsersättning. I vissa fall hyr de av kommuner. Men frågar du ”gör ni det här för att slippa vinstförbud” skulle de säga ”det var det dummaste vi hört”. De kommer aldrig erkänna det. Det ligger i tiden exakt för hur de stora koncernerna kommer att resonera om det blir vinstförbud. Då måste de hitta andra sätt att plocka ut profiten.

Jörgen Stenquist är vice vd på Internationella engelska skolan. Via e-post svarar han på frågor om varför de väljer att köpa loss skolan i Gubbängen.

– Stockholm hade för avsikt att lägga ut ett antal skolfastigheter till försäljning. Vi fick förfrågan om att köpa huset som vi hyr sedan 1998.  För oss var det en möjlighet att vara med och påverka fastighetens utformning och standard framöver.

Behöver den renoveras?

– Ja, den har samma standard som när den byggdes på 1950-­talet så det finns ett behov av att modernisera utifrån ­dagens krav. Kommunen ­planerade en omfattande renovering. Den kommer vi nu att genomföra.

Kritiker hävdar att ni köper en fastighet för att slussa pengar om det införs ett ­vinststopp.

– Absolut inte. Vi köper därför att vi bedriver skolverksamhet i lokalerna. Genom att äga kan vi underlätta planeringen och genomförandet av renoveringen och se till att den anpassas till den pågående verksamheten. 

Vad betalar ni?

– Vi kommenterar inte priset, men kan konstatera att det är satt av tre oberoende värderare där IES inte haft ­någon insyn. Vi har haft en egen värderare som bekräftat denna bild. 

Vill ni köpa fler skolor?

– Vi har ett bra samarbete med fastighetsägare runt om i Sverige så vi kommer även fortsättningsvis vara hyresgäst till största del. Men skulle en av våra skolor bli till salu så kan det vara intressant, precis som många kommuner äger egna skolbyggnader. Vi har ett ­mycket långsiktigt perspektiv.