Ideellt arbete – en politisk favorit

–Det har ju funnits vissa nischer, exempelvis missbruksvård och arbete med hemlösa som länge har täckts av civilsamhället. Den här typen av lösningar har funnits ett tag men de ser olika ut i olika sektorer.  

Den svenska välfärdsmodellen bygger på att det finns företrädare för olika intressegrupper och att staten står för genomförandet. I de flesta andra länder i Europa har man andra arrangemang.

–I till exempel Tyskland och övriga Europa är välfärden mer sammanvuxen med civilsamhället. Vi har byggt upp en otrolig välfärdsapparat under nittonhundratalet och det är väl inte helt orimligt att det nu sker en dragning mot ett europeiskt genomsnitt. Jag tror man kan säga att man ser tendenser åt det hållet nu i alla fall, säger Staffan Johansson.

Lokala skillnader 

Göteborg har en lång tradition av insatser från civilsamhället. Skillnaden från exempelvis Malmö, där socialdemokratisk politik ofta förts på ett mer traditionellt sätt, är stor. 

– Även kyrkorna i Göteborg har många tätt koordinerade samarbeten med kommunen. Räddningsmissionen och Frälsningsarmén har haft ett otroligt stort handlingsutrymme, påpekar Staffan Johansson.

– Även om det är samma politiska majoritet så kan det vara stor skillnad mellan hur man ser på civilsamhälle. Snarare handlar det om skillnader mellan stad och landsbygd och traditioner inom kommunerna, säger Staffan Johansson.  

Många kramare av frivilligt socialt arbete 

Han delar upp civilsamhällets serviceinsatser i komplement, alternativ och ersättning. 

– Att vara ett komplement eller erbjuda alternativ till offentlig sektor ses som helt okontroversiellt. Det är när man helt ersätter en verksamhet där den offentliga aktören har dragit sig undan som det verkligen bränner till, säger han.

Staffan Johansson menar att det finns väldigt många ”kramare” av frivilligt socialt arbete, både bland borgerliga och socialdemokratiska politiker.

– Privatisering är ingen populär politik medan valfrihet är det. För politiker kan stöttningen av frivilligarbetet vara ett sätt att få ihop dessa två oförenliga principer. 

Samtidigt uteblir ofta kritiken av de ideella insatserna, eller ifrågasättandet av avigsidorna.

– Det behöver inte finnas några stora skandaler att peka på utan handlar mer om principerna. 

Det finns en skepsis mot att någon oavlönad gör det man tycker sig ha rätt att kräva av staten. 

Risken med att använda civilsamhället som serviceapparat är också självklart att det inte finns någon att överklaga till eller klaga till, säger han.

Att det frivilligorganisationen gör inte nödvändigtvis motsvarar behovet, och amatörism, att man tar hand om svåra uppgifter utan att ha kompetens för det, är två andra osäkerhetsfaktorer.

– Fördelen är väl möjligtvis då att det som görs kanske inte skulle gjorts alls annars, säger Staffan Johansson.