Idag väntas riksdagen rösta igenom hemlig dataavläsning

Som Dagens ETC rapporterade igår, väntas alla riksdagspartier utom V idag rösta för regeringens förslag om hemlig data­avläsning. Syftet uppges vara att bekämpa den grova brottsligheten.

Men de som är väl insatta i hur internet fungerar pekar på att den svenska staten också kommer att dela marknad med den grova brottsligheten – och med utländska spioner. För att kunna hacka sig in i folks datorer, mobiler och andra uppkopplade apparater måste polisen nämligen utnyttja säkerhetsbrister i de program och telefoner och datorer vi använder.

– Kunskap och information om de här luckorna säljs redan idag på hackerforum, säger författaren och internetexperten Mattias Beijmo.

– Konsulterna som Säpo kommer att anlita, behöver nyttja kunskapen om de här luckorna.

Polis på mörk marknad

Staten kommer till och med att bidra till marknadens tillväxt, menar Beijmo, eftersom den ökar lönsamheten i branschen.

Den internet-inriktade politikern Max Andersson, ett toppnamn i Partiet Vändpunkt och tidigare riksdagsledamot och EU-parlamentariker för Miljöpartiet, har filat på en metafor som ska få folk att förstå allvaret:

– Låt oss anta att det fanns en avancerad nyckel som gjorde det möjligt för tjuvar att kunna komma in i vilken lägenhet som helst och bara plocka saker från människor. Och att polisen visste om det, men inte berättar för folk att låsen har blivit värdelösa, därför att polisen lättare vill kunna komma åt de kriminellas lägenheter.

Det skulle vara fullständigt oacceptabelt, konstaterar Andersson.

– Men nu, eftersom den hemliga dataavläsningslagen handlar om datorer och avancerade system, så betraktas det som helt okontroversiellt.

Kriminella får hjälp

Idag växer kriminaliteten på nätet. Människors datorer tas som gisslan och kontrollen återges först när datoranvändaren betalar en hög lösensumma. Kriminella grupper hackar stora system hos myndigheter som kan tvingas lägga hundratals miljoner kronor på att rädda och återställa systemen. Det har vid ett flertal tillfällen bevisats att sårbarhetskunskapen som låg till grund för den kriminella verksamheten kom från nationella säkerhetstjänster som arbetat på ett sätt som den svenska polisen snart kommer att göra.

– Själva principen, att staten ska veta om de här bristerna men inte varna folk så att man kan täta de här säkerhetshålen, det är ett problem, säger Max Andersson.

Staten borde göra tvärtom

Han berättar att han under sin tid i EU-parlamentet var med och startade ett projekt där EU satsade på att upptäcka och åtgärda säkerhetsbrister.

– Det är sådant som staten borde ägna sig åt också, men incitamenten för att rätta till säkerhetsbrister innan brottslingar utnyttjar dem, de försvinner ju om man då samtidigt tar bort möjligheten att kunna hacka folks datorer.

Polisen och säkerhetspolisen säger att de måste ha det här verktyget för att komma åt mycket av gängrelaterad kriminalitet och terrorbrottslighet. Om du säger nej till den hemliga dataavläsningen, hur ska polisen då göra?

– Jag är generellt sett för att polisen ska få fler verktyg, jag tycker det är bra att det ska finnas möjlighet att avlyssna, bugga brottslingar, säger Max Andersson.

– Det som jag frågar mig är om det här verkligen är samhällsekonomiskt effektivt, att medvetet låta våra datasystem vara osäkra?

Fotnot: Inrikesminister Mikael  Damberg har inte velat svara på kritiken