BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Av de i snitt 234 000 svenskar som varje månad under förra året var öppet arbetslösa var det enbart 38 procent, eller 89 000 personer, som var berättigade till a-kassa. Därmed var 145 000 svenskar tvungna att söka ersättning på annat håll för att klara sitt uppehälle. Men enligt Socialstyrelsens statistik över antalet arbetslösa utan eller med för låg ersättning från a-kassan var det endast i snitt 50 000 som fick ekonomiskt bistånd från socialtjänsten varje månad.

Tapio Salonen, professor i socialt arbete på Malmö högskola, menar att detta glapp beror på en växande ”försäkringslöshet”, eller med andra ord: en utestängning från samtliga socialförsäkringssystem.

– Glappet i välfärdsmodellen har ökat markant på senare år. Vi har sett en utveckling där vi politiskt har premierat de som är innanför, de som har ett jobb och är etablerade på arbetsmarknaden, på bekostnad av de som inte har sitt på det torra, utan är i sårbara positioner. De får inte ens sin grundtrygghet tillgodosedd längre, säger han.   

Förlamad efter hjärnblödning

Emma Stormdal har levt på försörjningsstöd sedan 2010, då hon drabbades av en kärlmissbildning i hjärnan, ett så kallat kavernom, stort som en femkrona – eller ”ett trassel” som hennes neurokirurg kallade det.

Fram tills dess hade hon arbetat som skådespelare samt som biografmaskinist. Men efter att kavernomet orsakat en hjärnblödning, vilket föranledde att kärltrasslet måste opereras ut, förlorade Emma Stormdal sin talförmåga och blev halvsidesförlamad. Till följd av att hon bara fick sjukpenning för sin fasta halvtidstjänst på biografen tvingades hon alltså söka försörjningsstöd för att överleva.

Från 2013 blev hon helt och hållet beroende av försörjningsstödet efter att hennes sjukpenning drogs in.

”Det är fruktansvärt”

Dagens ETC besöker Emma Stormdal hemma i Hökarängen, i södra Stockholm. Hon har inte på något sätt blivit intellektuellt handikappad efter sin hjärnskada, talförmågan har efter en lång rehabiliteringsperiod kommit tillbaka och vänsterarmen är inte heller förlamad längre. Men hon blir fortfarande ”hjärntrött” och kraftigt utmattad efter minsta ansträngning, och kan därför inte ta vilket jobb som helst.

– Det är väldigt svårt och stigmatiserande att söka försörjningsstöd. Det är som att de förutsätter att folk som kommer till dem är friska, psykiskt stabila och har koll på allt, samt att man försöker fuska till sig pengar. Det här gör ju så klart att folk som är svaga inte orkar, att de ger upp. Men det är väl kanske det de är ute efter, säger hon.

Hela tillvaron präglas av osäkerhet och oro:

– Det är fruktansvärt att inte veta om man kommer att få pengar till hyran. Men även ifrågasättandet, att man behandlas som en brottsling bara för att man behöver hjälp, är väldigt tungt, säger hon.   

Hoppar över att äta

En annan svårt betungande omständighet är givetvis fattigdomen. Riksnormen för försörjningsstödet ligger idag på 3 930 kronor, vilket ska räcka till alla räkningar förutom hyran, samt hushållskostnader, mat, hygien och kläder.

De senaste tio åren har riksnormen höjts med 460 kronor, och detta samtidigt som det övriga samhället dragit ifrån.

– Det paradoxala är att försörjningsstödet ligger still trots att välståndet och levnadskostnaderna har ökat så kraftigt under de senaste 20 åren, säger Tapio Salonen.

Emma Stormdal konstaterar att det är omöjligt att få ihop en budget utifrån denna premiss.

– Man tvingas alltid att dra in på något. Vissa dagar får man hoppa över att äta, eller så får man äta havregrynsgröt tre gånger om dagen i en vecka. Det är inte så roligt, men i alla fall mättande, säger hon.      

Psykiskt påfrestande

När Dagens ETC frågar om försörjningsstödsberoendet påverkat Emma Stormdal även psykiskt blir hon tyst, sänker blicken och faller i gråt. När hon efter några minuter har samlat sig säger hon:

– Jag har funderat på det. Jag tror det är så att jag tvingats till att jobba bort min livsöversikt och min självrespekt för att överleva.    

Emma Stormdal jobbar sedan i början av juni halvtid på en översättningsbyrå, men till hösten väntas hon bli arbetslös och om inget jobb dyker upp snabbt – beroende av försörjningsstöd igen.

– Jag kan ju inte jobba med vad som helst, eftersom min ork tar slut så fort. Men jag har kunnat jobba hemifrån och lägga upp min arbetstid själv, så det har fungerat. Bara att jag haft det här jobbet den här korta tiden har gjort att jag känt att jag är värd något igen. Jag har känt mig som en vanlig människa. Men om inget oförutsett händer så blir det ju snart Soc igen, avslutar hon.