Läs också: Stora skillnader i bemötande

Borås är speciellt. Det märks när Dagens ETC gör en uppföljning på vad som har hänt i staden sedan december 2013. Alla som tidningen pratar med om romers utsatta situation återvänder till samma sak: de vill att romerna själva ska ta ansvar. Aktivister pratar om att hjälpa ”lagom mycket”, politiker om ”fasta principer” och tjänstemän om ”en tydlig linje”.

För ganska exakt två år sedan kom 70 romer till Borås. De satte upp en illegal boplats i centrum och på grund av att romregistret i Malmö just hade avslöjats höll sig polisen passiv, menar Annika Andersson.

– De bodde mitt i city och vi fick väldigt mycket påringningar, både från folk som tyckte synd om dem och folk som tyckte att det var för jävligt. Då fick jag uppdraget att skapa en handlingsplan, säger hon.

Det slutade med avhysning och betald resa hem till Rumänien för 44 romer. Det kostade över 160 000 kronor och plötsligt var alla arga på Borås kommun. Från vänster var folk förbannade på att de körde bort folk, från höger för att det dessutom kostade pengar. Och ett par månader senare kom romerna tillbaka.

Erbjuder duschar och läkarvård

Så Borås kommun gick tillbaka till ritbordet och ändrade strategi. Något förenklat kan man säga att de outsourcade den humanitära hjälpen.

– Vi skapade en samverkan med frivillighetsorganisationerna. En gång i månaden träffas en styrgrupp och kommunen för att diskutera hur situationen bör hanteras. De erbjuds dusch i en av kyrkornas idrottshall och gemensam kvällsmat någon gång i veckan. Man har en läkarmottagning varannan torsdag. Var och en vet sina roller och kommunen har inte så mycket med det att göra i dagsläget, vi är mer som en spindel i nätet, berättar Ingegerd Eriksson, chef för kvalitet och utveckling på kommunen.

– Frivilligorganisationer är oerhört viktiga i arbetet och vi försöker hitta sätt för närmare samarbete med dem, men vi är inte framme helt än. Vi vill ha ett mer strukturerat samarbete till exempelvis gällande boenden, säger kommunalrådet Lena Palmén (S).

Besök i Rumänien

En delegation skickades också ner till Buzau i Rumänien för att se vilka åtgärder som kunde göras på plats och Buzaus borgmästare kom till Borås. Sakta men säkert började en politisk linje ta form där alla partier var överens.

– Här är politikerna väldigt klara med att det inte är kommunens ansvar att ta hand om EU-migranterna. De är här för att söka jobb, men omfattas så klart av socialtjänstlagen i nödsituationer. Det innebär att kommunen inte gör något mer än det absolut nödvändigaste, säger Annika Andersson.

Det låter som en rätt hård linje?

– Det är inte en hård linje, det är en tydlig linje. Inställningen är att de är här för att söka arbete och då kan man inte komma och begära att den kommunala organisationen ska ordna saker som boende. Men det finns ändå en humanistisk ingång, den hjälp som vi erbjuder hemlösa gäller också romer. Kommunen har skapat ett härbärge för alla hemlösa som befinner sig i Borås och där har vi 8–12 EU-migranter varje natt.

Linda Stomberg är en av de frivilliga hjälparbetarna och hon har varit i Rumänien två gånger. Hon är med i styrgruppen och hjälper romer privat varje dag.

– Man måste hjälpa utsatta människor, men man måste hjälpa dem lagom. De måste ta ansvar för sina liv själva också, säger hon.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 1231480870

Läs också: Stora skillnader i bemötande

Utsatta EU-migranter i Sverige

Polisen uppskattar att cirka 4 700 utsatta EU-medborgare finns i Sverige för att tigga under 2015.

Sveriges kommuner har ansvar för samtliga som vistas i kommunen, men den som är i Sverige tillfälligt utan att arbeta har endast rätt till begränsad hjälp. Alla beslut ska ske efter individuell bedömning av behov som kan omfatta biljett hem, pengar till mat eller härbärge.

Vid sidan av akut stöd enligt socialtjänstlagen väljer vissa kommuner att stödja ideella organisationers insatser. Källa: SKL, Polisen

Romer i Borås

I dag finns runt 55 romer som tigger i Borås. De flesta bor på en privatpersons tomt utanför staden. Enligt Linda Stomberg finns det också två grupper som är hemlösa, som övernattar på offentliga toaletter eller i tält i skogen.

Syftet med utbytet med Buzau i Rumänien var att skapa kontakt med de romer som är i en tiggarsituation, öka förståelsen för den situation som finns i Borås stad kring romerna och få underlag till strukturella ingångar av arbete på hemmaplan i Rumänien.

Det finns inget beslut om fortsatt samarbete.