– Men idag är en majoritet av friskolorna skolkoncerner där ägarskapet ofta går att följa till utlandet, så det blev väl inte riktigt så, säger oppositionspolitikern Suzanne Enell (S).

Moderaterna välkomnar fortfarande nya friskolor till kommunen. Men Socialdemokraterna våndas över konsekvenserna. Underskott, förstörd planering, höga kostnader i förhållande till elevresultat, är några av dem som Suzanne Enell räknar upp. Värst blir det för eleverna som har störst behov av extrastöd då nedskärningarna främst drabbar elevhälsan och speciallärare.

Sammanslagna klasser efter IES

Senaste tillskottet bland friskolorna är Internationella engelska skolan (IES) som öppnade i Upplands Väsby 2020. Så många som 98 elever från den kommunala Väsbyskolan gick över. Det betydde att 5,8 miljoner kronor försvann från den kommunala skolan. Att skära ned på lokaler för att minska på utgifterna var inget alternativ. Man fick lösa det på andra sätt. 

– I vissa fall har vi fått slå ihop tre klasser till två. Vi har även fått friställa personal. När det är de mest högpresterade eleverna som lämnar, tappar du dels skolpengen och dessutom sjunker medelnivån i klassen. Det är en utmaning både ekonomiskt och pedagogiskt när så många elever försvinner på en gång, säger Johan Segerfeldt, rektor på Väsbyskolan. 

I grunden ser Johan Segerfeldt konkurrensen mellan skolor som något positivt. Men han har också sett den mörka baksidan av friskolevärlden. 

– Jag jobbade som utvecklingschef på John Bauer-koncernen på den tiden när den fanns. Där drevs man inte av behjärtansvärda skäl utan av profithunger. Då finns det en fara i hur man argumenterat exempelvis från Friskolornas riksförbund och vissa politiska partier - att är man inte bra nog så slås man ut. Och det är förstås helt riktigt. John Bauer slogs ut för att de inte var tillräckligt bra. Men det är inte bilar vi säljer utan det är många unga människor som har fått en undermålig undervisning och utbildning som följd av det experimentet. Det är inte okomplicerat

Mer påtryckningar från föräldrar

Friskolorna har skapat en marknad av skolan. Det har påverkat både språkbruk och hur elever, föräldrar och lärare förhåller sig till varandra. Lillemor Hermansson har jobbat som lärare sedan 90-talet, och har sett hur skolan förändrats genom åren. Administration har tagit allt mer tid från undervisningen, vilket i slutändan påverkar förtroendet för lärare, menar hon.  

– Det ska hinnas med mycket mer under vår schemalagda tid i skolan än vad man gjort tidigare. Så är det i yrkeslivet överallt men det märks väldigt tydligt här, säger hon. 

På Väsbyskolan har hon endast arbetat i ett år. Både hon och kollegan Martina Stålstrand vittnar om en hög omsättning på lärare, vilket de tror har att göra med en växande arbetsbörda. 

Arbetsbördan påverkas också direkt av friskolors etablering, när de som blir kvar i de kommunala skolorna är elever med högre behov av resurser och insatser. 

– Många av de elever som slutade och bytte till IES ersattes av nyanlända elever. Så det gjorde det ganska tungt en period, säger Martina Stålstrand. 

Men framför allt är det föräldrarnas ökade påtryckningar som har förändrats, enligt Martina Stålstrand. 

– Som förälder har man mycket mer rättigheter än vad man hade för 20 år sedan. Då fick man lite mer lita på läraren. Sa läraren att det var en bra och lugn klass så var det det. Nu har man som förälder kommit närmare skolan, vilket jag tycker är jättebra men det blir också att man nästan kan få en planering från en förälder som säger ”det här skulle gynna mitt barn”. Det är klart att som förälder tänker man på sin egen lilla diamant men det finns ju 25 till eller 28 till som man måste förhålla sig till.

En urvattnad demokrati 

Idag har kommunens mandat att styra över skolan i princip tillintetgjorts. När det gäller friskolornas innehåll har kommunernas inget att säga till om. Kommunens roll begränsas till att betala ut pengar utifrån elevunderlaget.

– Det blir ju att man har ett ansvar utan att kunna påverka, varken utbildningen, struktur eller klassers storlek, det är ganska vansinnigt egentligen. Ett annat stort problem nu är att friskolornas kösystem stoppar möjligheten att de ska kunna ta emot flyktingar och nyanlända. Nu centreras allt mottagande av till exempel ukrainska flyktingbarn till främst en kommunal skola, säger Suzanne Enell. 

Per-Erik Kanström, ordförande i utbildningsnämnden (M), får frågan om han ser några risker med den ökande etableringen av friskolor. 

– Nej men däremot en mer komplex vardag, tillåter man många aktörer får man en större mångfald så det kan väl vara svårt att hantera ibland, men vi har bra samarbete med många huvudmän i kommunen, säger han. 

Enkät

1. Vad har Väsbyskolan för rykte? 

2. Påverkar det elever att söka sig till friskolor?

Lovisa Roos, 15

Elev i årskurs nio på Väsbyskolan

1. Folk får skolan att framstå som att det är en katastrofal skola men jag skulle inte beskriva det så. Jag tror att fler söker sig till de privata skolorna än kommunala skolorna på grund av ryktet.  

2. – Jag har en teori. Eftersom att vi är en kommunal skola så har vi inte rätten att neka elever vilket friskolor har, så tror att många söker sig till friskolor men får inte plats, och det är därför man börjar i den kommunala skolan istället. Det har blivit som en slags reservskola.  

Thilde Ångman, 15

Elev i årskurs nio på Väsbyskolan

1. – Jag tror nog många elever tror vi är ganska ”orten”. Många som kanske inte kommer från Sverige helt och hållet, eller har föräldrar från andra länder går här vilket gör att de tror att det är jättekaosigt. Men det är kanske inte riktigt så som folk tror att det är, för det finns ju folk här från alla delar av världen vilket är intressant för då får du lära dig mycket om olika kulturer och kan lära dig mycket mer. 

2. – Ryktet gör nog att andra elever inte bara söker privata skolor utan också andra kommunala skolor som kanske inte har lika stor andel elever som inte är 100 procent från Sverige liksom.