Inne i lokalen är det sterilt, vitt och blått. Det påminner om ett sjukhus men det är varmt och luktar djuraffär. Här inne tillverkas inte längre några grova metallkedjor, utan här pågår något som enligt många skulle kunna vara en viktig pusselbit till att rädda både vår planet och vår hälsa. Här lever nämligen tusentals larver och skalbaggar, staplade i grå lådor längs väggarna. Tanken är att dessa insekter ska bli mat. Inte bara foder till djur, som redan sker i dag, utan till människor.
– Vi använder insekternas konverteringsförmåga för att skapa högkvalitativa livsmedel från avfall och restprodukter, genom en process med väldigt små klimatavtryck, säger Nils Österström som är en av personerna bakom satsningen och fortsätter entusiastiskt:
– Larverna innehåller fullvärdigt protein med alla aminosyror, en massa vitaminer, antioxidanter, mineraler och dessutom kitin som är väldigt bra för vår tarmflora.
Det låter nästan som magi.
– Men det är raka motsatsen, säger kollegan Bertrand Giorgi och fortsätter:
– Det som är magi är att några storföretag lyckas få hela familjer att åka och betala för skräpmat som både är onyttig och bidrar till klimatkrisen. Att äta insekter är helt naturligt, försäkrar han medan han drar ut de olika lådorna för att visa upp insekterna.
Redo när lagen ändras
Orsaföretaget fick i oktober investeringskapital om totalt 2,7 miljoner, från bland andra Almi Invest och lokala privata investerare. Det gjorde att produktionen kunde starta strax före jul. Men i dagsläget får de färdiga produkterna inte säljas som mat. Trots att insekter varit ett naturligt inslag i många människors kost sedan åtminstone den tidiga stenåldern, så har det i modern tid försvunnit från den västerländska kosten så till den grad att det till och med blivit förbjudet att sälja. Mycket talar dock för att reglerna kommer att ändras inom kort, det har talats om ”början av 2020” och det är då som företagarna vill stå redo.
– I väntan på förändrad lagstiftning får vi sälja våra produkter som djurfoder. Men så fort det blir lagligt så kommer vi att kunna expandera i rask takt. Redan nu har vi fokus på att utöka produktionen, vi låter larverna bli till skalbaggar för att de ska lägga nya ägg. Varje livscykel kan vi dubblera antalet 50 gånger vilket ger oanade möjligheter, säger Nils Österström och sneglar bort mot andra delen av lokalen.
I den 8 000 kvadratmeter stora byggnaden ryms nämligen inte bara insektsfarmen. Vägg i vägg finns ett nytänkande robotföretag som jobbar med automatisering.
– Det är inte direkt dåligt, säger Nils Österström, som på sikt kan tänka sig att insektsfarmen till stor del styrs av robotar, eftersom insekterna reproducerar sig utan mänsklig påverkan.
FN föreslår insekter
År 2050 bedömer FN att jordens befolkning kommer att nå nästan 10 miljarder människor. Det innebär att matproduktionen nästan måste fördubblas från nuvarande nivåer. Samtidigt blir det allt mer brist på sådant som vatten och jordbruksmark. Som en del av lösningen på denna problematik föreslår FN:s livsmedelsorgan FAO att insekter kan fylla en funktion. En mjölmask eller syrsa ger nämligen nästan precis lika mycket fullvärdigt protein som nötkött, ungefär 25 gram per hundra gram kött. Men det krävs betydligt mindre foder, vatten och utrymme för att föda upp ett kilo ätbart kött från insekter. Från ett kilo foder går det att få 100 gram nötkött, men hela 590 gram kött från syrsa.
Insekterna i Orsa matas framförallt med sådant som vanligtvis anses vara överblivna produkter. Till stor del är det maltrester från bryggerier och kli, det vill säga skal från sädeskorn. I lådorna ligger också några potatisar, som ska tillföra lite vätska. De ser ut att uppskattas särskilt av skalbaggarna. När fläkten stängs av låter det från lådorna som duggregn mot en tältduk.
Väcker frågor
Insektsbönderna tänker sig i första hand att deras larver ska komma ut på marknaden som ett mjöl med 88 procent protein.
– Jag tror att det är viktigt att det inte blir en rolig ny grej eller en trend, utan att det blir en stabil ingrediens som kan ersätta sådant som ägg och mjölkpulver i exempelvis majonnäs eller glass. Då kommer människor knappt att märka det, men det kommer att kunna ha en stor betydelse för hälsa och klimat, menar Bertrand Giorgi.
Även om insekter har varit och fortfarande är en naturlig del av två miljarder människors kost i dag, så väcker utvecklingen flera intressanta sociala och moraliska frågor. Det finns bland annat en pågående debatt, inte minst bland vegetarianer, som handlar om huruvida insekter kan känna smärta eller ej och om det är värre att döda ett däggdjur eller hundra insekter. Denna och många andra moraliska, etiska och klimatrelaterade frågor kommer att debatteras nu när den nya branschen för insekter förutspås växa exponentiellt de kommande åren.
