Bergshamrabon Leena Saenz är 77 år gammal och står med en ryggsäck och en handfull skyltar utanför Solna stadshus. På dem finns uppmaningar till politikerna i kommunen att stoppa allmännyttiga bostadsstiftelsen Signalistens planerade renoveringar av lägenhetsbeståndet i Bergshamra.

Husen är byggda på 1960-­talet och enligt Signalisten i stort behov av bland annat stambyte. Vilket ingen motsätter sig. Däremot förstår varken Leena eller de andra i nätverket Bergshamragruppen för sansade renoveringar varför lägenheterna inte bara kan stambytas, utan i princip ska blåsas ut för att ge plats åt nya kök, nya toaletter, nya golv –nytt det mesta faktiskt. Allt till priset av chockhöjd hyra för de boende, enligt uppskattningar från Signalisten med uppåt 60 procent.

– I deras handlingsplan står det att de räknar med att varje lägenhet kommer att kosta 1,5 miljoner att renovera. Kan du tänka dig vilken lyxlägenhet det blir då?, säger Leena Saenz.

Kampen fortsätter

Konflikten mellan miljardbolaget Signalisten och de boende är vid det här laget flera år gammal. Hösten 2019 samlades företrädare för Bergshamra-gruppen utanför Solna stadshus varje måndag för att protestera mot renoveringarna, för att i slutändan ha råd att bo kvar i sina lägenheter.

Idag är Leena Saenz ensam representant på plats utanför politikens högborg i Solna. Förhoppningen var att fler skulle ansluta, men pandemin är på de styrandes sida och avskräcker effektivt allt motstånd.

– Många är trötta och uppgivna. De vill kämpa emot, men tycker att någon annan kan göra det. Sen finns också de som är födda på 30- eller 40-talet som inte orkar. De är gamla, arbetarklass, de fogar sig, vågar inte säga emot. Jag är ju också arbetarklass men började studera mitt i livet så jag har fått större självförtroende. Däremot började jag studera för sent för att hinna få en bra slutlön inför pensionen.

Majoritet sa nej

Totalt är det 304 lägenheter i Bergshamra som ska renoveras i ett års tid. Hur många som kommer att ha råd att återvända efter renoveringen är oklart. När Signalisten bad de boende godkänna renoveringarna var det bara 22 procent som svarade ja, medan en klar majoritet sa nej till planerna.

– Jag känner flera i samma situation som jag, som är ensamstående och inte kommer att klarar av att gå från 6 000 i hyra till över 10 000, säger Leena Saenz, som bott i sin lägenhet i 47 år.

En fingervisning om framtiden kan den däremot få som tittar på exemplet Ritorp i norra Solna. Där har Signalisten redan klarat av sina renoveringar, även här med 60-procentiga hyreshöjningar. Och facit visar att bara 30 procent av de boende återvände till sina lyxrenoverade lägenheter.

– Det har ju visat sig från liknande renoveringar på andra håll att ju högre hyra, desto fler är det som inte återvänder, säger Jan Bagge, 72 år, också han aktiv i kampen mot Signalisten.

Lägg till att invånarna i Bergshamra har en snittinkomst på drygt 21 000 kronor, 22 procent lägre än snittet i Sverige, och att andelen pensionärsfamiljer är högre än i resten av kommunen, så blir bilden tydligare av hur många som kan tänkas ha råd att bo kvar.

”Driver ut från hus och hem”

Jan Bagge själv ser små chanser att ha råd att bo kvar. Efter renoveringarna kommer hyran att landa omkring 14 000, en nivå som hans sambo, som är pensionär på halvtid och 13 år yngre, omöjligt klarar på egen hand den dag Jan Bagge inte längre finns med oss.

– För mig är det viktiga här att man driver folk från hus och hem, fast man inte måste eftersom det finns alternativ med sansade renoveringar, och att människorna här har betalat hyra och skött sig, vissa i 40-50 år, säger han.

Med ”alternativ” syftar Jan Bagge till de åtgärder som de boende själva föreslagit, men som Signalisten sagt nej till.

– De har sagt nej till allt vi föreslagit som inte innebär standardhöjningar. Det är ju sådana som ger möjlighet att ta ut högre hyra. Det är samma strategi som riskkapitalbolag använder som allmännyttiga företag nu tagit över. Dessutom ljuger de, till och med i hyresnämnden under ed. Om Ritorp säger de att det inte skedde någon omflyttning efter renoveringarna. Och när det gäller deras plan att riva upp värmeledningar från golven säger de att det måste göras, trots att vi har en byggnadsingenjör och forskare från KTH som försäkrar att det inte behövs.

Lagligt att runda hyresgäster

Att Signalisten gått vidare med planerna på renovering trots de boendes motstånd är egentligen helt enligt regelboken. Inför en renovering måste fastighets-

ägaren söka godkännande hos hyresgästen. Om denne säger nej kan fastighetsägaren istället vända sig till hyresnämnden och få ett ja från dem. Vilket också sker i de allra flesta fall. Till exempel godkände hyresnämnden i Stockholm 96 procent av alla ansökningar om renovering år 2010.

Men att ha lagen på sin sida betyder inte nödvändigtvis att allt är frid och fröjd. Enligt Dominika Polanska, forskare i sociologi vid Uppsala universitet och Södertörns högskola, är det inte oväntat att utsatta grupper, de med låg inkomst, utrikesfödda, barnfamiljer och pensionärer, drabbas värst. Men renovräkningen är bara startskottet för deras problem.

– Många hamnar i en ond spiral och tvingas flytta igen ganska snart efteråt. Renoveringarna kommer ofta ikapp dem och de flyttar från område till område. Vilket är rätt traumatiskt för många. Man måste börja om på nytt, flytta från vänner, skola, förskola, från hemtama miljöer. Särskilt äldre kan bli väldigt berörda av detta. Det blir ett grundläggande uppbrott i den trygghet som ett hem ger, säger hon.

Det är inte bara de som tvingas flytta som påverkas. Även bostadsområdet drabbas.

– När folk flyttar ut och in blir det väldigt många nya ansikten. De som blir kvar upplever ofta att de inte känner igen sig, vilket kan skapa otrygghet för många. Den sociala kontrollen försvagas.

Med tanke på att hyresnämnderna ofta ger fastighetsägarna rätt – fungerar de som de ska?

– Nej. Och vi har haft lagändringar både 1997 och 2002 som skulle ha skärpt hyresgästers ställning vid omfattande renoveringar, där boendekostnaden skulle ha blivit en faktor att beakta, men det har inte ändrat praxis hos hyresnämnderna. Det kom en ny utredning 2017 men den är nu lagd på hyllan.

Därmed inte sagt att hyresnämnden alltid går på fastighetsägarnas linje. Sommaren 2020 gjorde hyresnämnden i Göteborg tvärtom och sa nej till en hyresvärds föreslagna upprustning med hänvisning till deras ”inte obetydlig(a) påverkan på lägenheternas bruksvärde”. Vilket fått Jan Bagge och de andra att hoppas på ett mirakel även i Stockholms hyresnämnd.

Frågan är hur många som orkar vänta in det slutliga avgörandet. 85-åriga Bergshamrabon Blanka Edlund, som Dagens ETC kontaktat för en intervju, tycks inte vara en av dem:

”Det gläder mig att du bryr dig om vår nära katastrofala situation men jag vill inte bli intervjuad. Visst kan teoretiskt alla hjälpa att kämpa emot Signalisten. Jag bara tror att jag inte överlever det här eländet. Pandemin kanske