BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
– Huset producerar energi som räcker till huset och laddning av två elbilar året runt, överskott blir det också, säger Hans-Olof Nilsson när han visar runt i källarrummet där bostadens mikronät har sin huvudcentral.
Gula boxar som inverterar elen från batterierna till ström som kan användas i uttagen, varmvattentankar, batterier och en bränslecell är prydligt uppradade.
Solen fyller batterierna
Under sommaren har solen fyllt batterierna med 144 kilowatt-timmar redan vid lunch, energi som skulle räcka till fem dagars förbrukning, och överskottsenergin går då vidare in i ett skåp. Där används energin till att dela upp vatten i sina beståndsdelar syre och väte. Syret släpps ut och vätet lagras som gas i tankar på utsidan av huset.
På vintern, när göteborgssolen lyser med sin frånvaro och batterierna inte hinner laddas med tillräckligt solenergi, så leds vätgasen in i ett annat skåp, en bränslecell. Där får väte återförenas med syre samtidigt som det avger el och värme. Vätgassystemet, med ett batteri, solceller och bränslecell, försörjer hela huset med el under hela året.
– Vi flyttar energin från fyra eller fem sommarmånader till vintern. Det är en säsongslagring. Och batterierna används under natten, säger Hans-Olof Nilsson.
Egen konstruktion
Det är Hans-Olof Nilsson själv som har konstruerat systemet, men det har varit viktigt för honom att använda sig av redan etablerad teknik.
– Många hittar lösningar och använder dem bara en gång. Det är kul att se, men inte intressant för den stora massan. Det ska gå att kopiera, det ska vara standardkomponenter, säger han.
Paret har drivit bostaden med hjälp av vätgassystemet sedan i mars för två år sedan, då huset var nybyggt. De använder elen till allt från bilarna till hårtorken. Hustrun Birgitta Nilsson var kritisk till en början, men lät sig övertalas av sin energiintresserade man.
– Det här är för att bli en mindre belastning för miljön. Jag ställer inte om världen från fossilt själv, men det gör vi alla tillsammans, säger Hans-Olof Nilsson.
Precis som många andra tekniker, så har systemet inneburit en stor initialkostnad. Den egenproducerade elen kostar två kronor och femtio öre per kilowatt-timme i cirka tio år, enligt Hans-Olof Nilsson, jämfört med den allmänna elkostnaden som nu ligger runt 30 öre per kilowatt-timme.
– Så länge solen är fri så blir energikostnaden väldigt låg. Efter tio år kommer elen kosta ungefär fyra till fem öre per kilowatt-timme. Då vet vi inte vad annan el kostar i Sverige, priset stiger mer och mer.
Stort intresse
Det som började som ett projekt i källaren på Ramnebacken har väckt stort intresse. Hans-Olof Nilsson har haft över 1 600 personer på besök för att titta på konstruktionen och han har fått flera förfrågningar från människor som vill göra samma sak. Han har inte hört talas om andra liknande lösningar i Sverige, bara ett fåtal utomlands, men nu har han själv blivit engagerad i flera projekt, bland annat flerfamiljshus i Vårgårda och en villa i Skellefteå. Hans-Olof Nilsson är övertygad om att batterier, vätgas och bränsleceller är en del av framtiden.
– När vi ska gå över till mer fossilfritt, då är detta ett hållbart sätt.
