– På den tiden var det fart.

Det säger de pensionärer som har samlats runt fikabordet på Frivilligcentralen i Laxå. De flesta av dem flyttade hit då. Då på 60-talet när Esab blomstrade. Industrin sysselsatte som mest 1400 personer och behövde bostäder till alla anställda. Och kommunen byggde. Ett av de största hyresområdena var Saltängen som stod färdigt på 70-talet.

– Jag var med när Saltängen byggdes. Och sen fick jag se det rivas, säger Vilton Gustafsson som på det tiden jobbade med gator och vägar på kommunen.

– De bästa bostäderna i kommunen, fortsätter han.

På bara tio år började det svänga. Redan i början av 80-talet stod lägenheter stå tomma. Kommunen och det kommunala bostadsbolaget försökte först lösa det genom att inte upplåta tomter för villor. Men det ledde bara till att folk flyttade till andra kommuner där de fick bygga. Så 1986 fick de första lägenheterna rivas och sedan revs det hyreshus i princip varje år fram till 2008. Över 1000 lägenheter har försvunnit, två tredjedelar av det kommunala bostadsbolaget Laxåhems bestånd.

– Det var väldigt sorgligt att se Laxå förändras så. Vi tyckte ju att det var en bra kommun, med nära till allt och bra skolor, säger Birgitta Persson.

– Och att riva hus som fungerade, som var moderna. Vilket slöseri, säger Alice Sandström.

”Inga alternativ”

Nu, efter tre decennier av rivningar, kan kommunen äntligen säga att det är balans på bostadsmarknaden igen. Men då uppstår nästa problem. Nu finns det inte lägenheter för dem som behöver. Medelåldern är hög i Laxå. Fler av dem som sitter runt bordet på Frivilligcentralen vill flytta ifrån sina villor, till en lägenhet som det går att åldras i.

– Jag bor i en 20-talsvilla med ett badrum på en gånger en meter och källare. Min fru är dålig och vi klarar egentligen inte av att bo där längre, men det finns inget alternativ i Laxå, säger Jan Gustafsson.

Göran Norling som bor i Finnerödja, utanför själva centralorten, har samma problem.

– Jag har besvär med hjärtat och klarar inte att sköta huset länge. Vi skulle vilja ha en lägenhet i centrala Laxå men jag har fått beskedet att det inte finns något ledigt, säger han.

Inte nog med att det finns få lägenheter kvar efter alla rivningar. De som finns har inte kunnat underhållas och moderniseras under alla år med dålig ekonomi. Det saknas hissar och moderna badrum. Och att bygga nytt skulle bli alldeles för dyrt.

– Det kostar lika mycket att bygga i Laxå som i storstäderna. Och det stora behovet i storstäderna driver dessutom upp byggpriserna. Vi skulle bli tvingade att avskriva en stor del av hela värdet direkt. Huset skulle vara mindre värt när det står klart än vad det kostade att bygga, säger Mattias Looström som är vd på Laxåhem.

Ingen bank vill låna ut på sådana villkor. Det alternativet som återstår för pensionärerna runt bordet är att sälja sina hus och flytta till andra kommuner där det finns lägenheter kvar, kommuner som inte har tvingats att riva.

En risktagning att bygga

Men det är ju en lösning som kommunalrådet Bo Rudolfsson (KD) inte vill se.

– Nu när befolkningsantalet äntligen har börjat vända svagt uppåt igen vill vi inte tappa invånare, säger han.

Han är optimistisk. Han lovar att det kommer att finnas en lösning inom ett år. Exakt hur vet han inte men planen är att kommunen tillsammans med lokala, mindre byggfirmor startar ett gemensamt bolag som kan bygga radhus eller marknära lägenheter på tomma markytor i centrala Laxå. Precis det som pensionärerna på Frivilligcentralen önskar sig.

Men hur ska han klara finansieringen? Hur ska han kunna bygga så att lägenheterna inte blir så dyra att pensionärerna, som inte kan räkna med att sälja sina villor för mer än en halv miljon, inte har råd?

– Det är en risktagning. Ska vi våga bygga för att kanske kunna börja växa igen, något som även de större kommunerna runt omkring skulle tjäna på, så vore det bra om vi inte behövde står för 100 procent av risken själva, säger han.

Han vill inte ha subventioner, men kanske andra regler för avskrivningar eller en statlig press på bankerna så att småkommuner som vill bygga kan få lägre ränta på lånen.

– Annars kan vi aldrig vinna, säger Bo Rudolfsson.

Ny utredning

Om några veckor ska en statlig utredning lämna förslag på hur just Laxå och andra kommuner i samma situation ska kunna möta behovet av bostäder. Det var den förra regeringen som tillsatte den men det blir nuvarande bostadsministern Mehmet Kaplan (MP) som kommer att ta emot den. I vårbudgeten satsade regeringen 6,7 miljarder på bostadspolitiken. Men de pengarna ska framför allt gå till att bygga nytt i storstäderna och rusta miljonprogrammet. Några särskilda pengar för kommuner med Laxås problem finns inte. Boverket räknar med att det handlar om drygt 100 kommuner.

Dagens ETC har sökt bostadsminister Mehmet Kaplan för en kommentar kring vad regeringen planerar för utflyttningskommunerna men har inte lyckats få ett svar. I en intervju med tidningen Hem och hyra har han dock sagt att närmare preciseringar kommer i höstbudgeten.