– Man kan väl säga att det går sådär. Generellt sett så är det svårt och hur det går beror på vilken metod man använder. Den mest effektiva metoden är, enligt mina resultat, lobbying. Att kontakta beslutsfattare direkt, via telefon eller möten. Och så för man fram någon form av ny information som de kan använda sig av. Exempelvis alternativa sparförslag eller felaktigheter i beräkningarna, som hjälper beslutsfattarna att nå sina ekonomiska mål.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Hur funkar klassiska demonstrationer?
– Protester i termer av demonstrationer och namnlistor verkar bara kunna påverka under speciella omständigheter. Till exempel om det är en viktig väljargrupp som berörs. Om till exempel Centerpartiet sitter med i majoriteten så kan det vara svårt att lägga ner en skola i ett område med många centerväljare.
Gäller det alla partier eller just Centerpartiet?
– Jag har sett resultat för just Centerpartiet om man tittar på många skolor. Vilket jag tror beror på att ideologiskt vill man behålla exempelvis landsbygdsskolor. Människor kan uppfatta sig svikna i en större utsträckning om centern bidrar till en nedläggning av en landsbygdsskola. Så då försöker centern övertyga den, ofta borgerliga, majoriteten att behålla skolan.
Finns det någon klassaspekt i detta?
– Många av de fall där man har lyckats att stoppa en skolnedläggning ligger skolorna i områden med hög utbildningsnivå och ganska höga inkomster. I invandrartäta områden är det större risk att ett förslag om skolnedläggning också leder till en skolnedläggning. Det kan bero på att de här resursstarka föräldrarna använder sig mer av lobbying, de har bättre kontakter med beslutsfattare och kan det politiska spelet bättre.
– Det blir ju ett demokratiskt problem, när de mest effektiva metoderna endast är tillgängliga för de mest resursstarka medborgarna. Vilket kan i förlängningen leda till att den gruppen har lättare att försvara sig mot nedläggningar av välfärd.
Är det bara nedläggningar av kommunala skolor du har undersökt?
– Ja. När det gäller friskolor har jag väldigt svårt att se att det skulle finnas någon påverkan alls där. De har ju inga demokratiska incitament att behålla skolorna. De bryr sig mer om marknaden.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.