Men ja, problemet existerar. På sätt och vis.

Butikschefen för Hemköp på Karlbergsvägen, Jesper Svensson, menar att ökade klagomål på tiggeri delvis ligger bakom att att man infört väktare utanför matbutiken.

– Det har varit mycket EU-migranter i området och klagomålen har eskalerat lite på sista tiden, det kan bli stökigt i butiken, främst på kvällstid, säger han.

Kunder blir störda

Stöket, utvecklar Jesper Svensson, handlar inte nödvändigtvis om brottslighet. Det handlar snarare om boende i Vasastan som tycker att det är jobbigt att bli tillfrågade om de kan skänka något när de går och handlar, och klagar till butiken när det sker.

– Vi har väl främst gjort det här som en arbetsmiljöfråga utifrån pandemin. Det kan bli en otrygg situation för personalen när det kommer in stora mängder i butiken som inte har avsikt att handla och inte håller avstånd. Väktaren ska sköta ­
in- och utpassage i butiken.

Att EU-migranter ska ha satt i system att ta på varor för att få dem gratis eftersom att de annars skulle kasseras, såsom beskrivs i Bulletin, stämmer inte enligt butikschefen.

– Det är ingenting vi upplever i butiken. Det stämmer inte att vi tvingas kassera varor för att någon tar på det. Det är heller ingen som frågat mig som butikschef hur vi ser på situationen, säger han.

Minskat antal tiggare

Enligt Peter Enell, polis i distriktet Norrmalm, har det funnits problem med nedskräpning då personer sover i parker och på gator men problemen har minskat senaste åren.

– Antalet tiggare i hela city har minskat betydligt nu. I och med corona så är det många som åkt hem.

Det stämmer inte heller att organiserad brottslighet bland EU-migranter som ber om pengar skulle vara ett utbrett problem, säger Peter Enell, något som artikeln i Bulletin driver.

– Jag har träffat många av de som är här i stora grupper och det finns inga tecken på att några styr och andra är underkuvade utan man har en slags gemenskap. Under tiden jag jobbat med det här har det varit så mycket tips om att det kommer män som kör och lämnar av människor, en del hämtar sedan mat och pengar, och ja, så är det. Många tror att det handlar om kriminalitet men ofta är det en mer enkel form av organisation, alla kan inte språk, räkna eller hantera och växla pengar till sedlar, så det finns olika roller för att praktiskt lösa olika saker. Det finns också inslag av trafficking men det är inte den största bilden vi ser.

Peter Enell fortsätter:

– Man bör också vara försiktig med hur man värderar och benämner folk. Tigger man så tigger man, det kan man inte koppla till något kriminellt.

Drabbas av corona

Josefina Streling är enhetschef på Crossroads, som är en del av Stockholm stadsmissions verksamheter. Organisationen hjälper utsatta EU-migranter med både basbehov och råd. Hon beskriver att corona slår hårt mot alla i målgruppen där många inte heller kan isolera sig.

– Människor skänker mindre pengar och jobbmöjligheterna har minskat vilket innebär ett ännu större utanförskap. De tvingas ut på samhällets marginaler och många har svårigheter att själv hitta en bättre väg in till försörjning.

Josefina Streling säger att hon inte kan bekräfta den bild som Bulletin målar upp om att organisationer och kyrkor utnyttjas för EU-migranters uppehälle eller att undermålig hygien skulle vara självvalt.

– Jag tror inte någon kommer hit för att bli beroende av organisationers insatser och för att få sova i kyrka utan de kommer hit för att finns enormt behov. De är ofta i en stor desperation. Jag kan också säga att många som kommer till Crossroads vill duscha och tycker att det är viktigt att få rena kläder även om man är hemlös. Många vill leva på så likvärdiga villkor som möjligt som majoritetsbefolkningen.

Öppnar för dialog

Ett tiggeriförbud skulle, förutom att vara förödande för människor i djup fattigdom, inte heller lösa något problem, menar Josefina Streling.

– Det är strukturella problem som skapar fattigdom, inte individer som gör vissa val. Det som behövs är förändringsarbete på nationell, internationell och lokal nivå och det tar tid.

Retoriken om bristande hygien och kopplingar till ­organiserad brottslighet är enligt Josefina Streling förenklad och drabbar EU-migranter hårt.

– Det är väldigt beklämmande att den här tonen finns. Vi, tillsammans med andra organisationer, är öppna för dialog och kunskapsutbyte och finns som källa för att nyansera bilden men, istället söks enkla svar.

”Pengar för mat”

Dagens ETC söker röster från EU-medborgare runt Odenplan, ett område som enligt Bulletin ska vara överfyllt med tiggare. Men inte en enda person som tigger syns till. Inte heller dagen efter syns någon som ber om pengar vid Odenplan.

Längre ner på Sveavägen sitter dock Maria Memet. Hon är 22 år och har fyra barn. Två av dem är kvar i Rumänien och två är i Sverige och passas av vänner medan Maria sitter utanför Coop för att be om pengar. Ibland får hon och barnen plats att sova i en kyrka men de flesta nätter sover de i parker.

– Det är kallt om nätterna. Vi behöver pengar för mat och för att barnen ska få gå i skola, säger hon.

Hon nickar när hon får frågan om hon blivit tillsagd att gå ifrån butiker där hon suttit utanför.

– Det känns inte bra, säger hon.

De flesta som går förbi tittar åt ett annat håll.

Boende svarar: Är tiggeri ett stort problem?

Ingmarie Waginder, 66, konsult, St Eriksplan

”Jag kommer hem sent på kvällen när jag jobbar och det känns tryggt att gå hem. Jag ser Inte så många tiggare nu, det var mer för ett år sedan, då satt det nästan alltid någon utanför butiken. Det kan kännas lite jobbigt om någon följer med in i affären och ber en att handla åt dem, det har jag gjort en gång. Jag gillar inte förbud, jag tycker så synd om dem men samtidigt kan det kännas besvärande för de som kanske inte har så mycket att ge. Men om det ska förbjudas, det vet jag inte. Jag tycker inte att man ska generalisera, det kan drabba de som verkligen har det svårt.”

Alma Kastevik, 20, student, Odenplan

”Vi är nyinflyttade men det känns väldigt tryggt här. Det är ganska många tiggare utanför Hemköp och mamma som jobbar kväll brukar se att det kommer många vid Odenplan när hon kommer hem på morgonen, de kommer nog från platser där de sovit. Jag tycker att det är ett problem för att de skräpar ner mycket. Jag tycker inte att man ska få tigga, men man kan få söka hjälp på andra sätt.”

Viktor Engström, 22, student, Torsplan

”Jag känner mig trygg här. Jag ser en del tiggare, men jag upplever det inte som ett problem. Däremot är existensen av fattigdom ett problem. Att människor ska behöva tigga. Jag tror inte att förbjuda tiggeri är en bra lösning på lång sikt. Det är strukturer som skapar fattigdom. Tiggeri är inget man ägnar sig åt för att man vill utan av desperation och för att få ett bättre liv. Att personer talar illa om de som tigger handlar väl om någon slags estetisering, vad som ser trevligt och inte trevligt ut. Det kanske finns någon psykologisk förklaring till varför man undviker att se det verkliga problemet.”