Hur röstar en EU-kritiker?

När svenska folket röstade om EU-medlemskapet 1994 vann ja-sidan med knapp majoritet, 52,3 procent. Alla riksdagsparter var positiva, förutom Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Dessa partier har dock slopat sina utträdeskrav, även om det fortfarande finns EU-kritiska röster i partierna. En av de organisationer som aktivt kampanjade emot medlemskapet då och som fortfarande driver frågan hårt är Folkrörelsen Nej till EU.

– Vi har överlevt sedan 1992 med 1 300 medlemmar och verkar i  dag för att folkbilda om vad som sker i unionen och för att Sverige ska lämna EU, säger deras vice ordförande Jan-Erik Gustafsson.

Hur tänker du göra på valdagen den 26 maj?

– Vi är en partipolitiskt obunden organisation och varje medlem väljer själv hur den gör. En del medlemmar väljer att personkryssa EU-motståndare eller att rösta på de EU-kritiska partier som finns utanför riksdagen. Personligen så kommer jag inte att gå till vallokalen, eftersom jag inte vill legitimera en skendemokrati. Jag ser det som att EU vill höja valdeltagandet för att kunna säga att EU-projektet har trovärdighet.

Hur ser du på att rösta in någon som menar att EU kan förändras inifrån?

– EU är inte folkets organisation utan storföretagens. Det är inskrivet i EU:s grundlagar att de ska driva en nyliberal politik, vilket är unikt. Det finns ingen annan konstitution på hela jordklotet där det är inskrivet vilken ekonomisk politik som ska föras. En annan sak är att parlamentet, den enda folkvalda institutionen, bara kan stoppa lagförslag men inte lägga fram några. Det innebär att det är en illusion att det går att driva någonting annat än en högerpolitik inom EU. Men i och med att inget parti i riksdagen driver EU-kritiken så kommer de här stora frågorna inte upp i diskussionen, vilket också leder till att EU-motståndet minskar.

Kan du ge något exempel på hur du ser att dessa nyliberala grundlagar yttrar sig?

–  Allt sedan EG blev EU med Maastrichtfördraget 1992 har Sverige i den ekonomiska politiken underordnat sig EU:s åtstramningspolitik. Detta är ursprunget till det som kallas ”reformering” av pensions- och socialförsäkringssystem och arbetsrätt, omfattande uppsägningar av anställda inom offentlig sektor och koncentration av offentlig verksamhet i namnet av rationaliseringar och kostnadsbesparingar. Instrumentet för denna nedskärningspolitik är de budget- och utgiftstak som övervakas av EU och som tillämpas i staten, landsting och kommuner, säger Jan-Erik Gustafsson.

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.