Det är allvar nu. Ge ett bidrag till ETC Stödfond för att säkra utgivningen av Sveriges enda rödgröna dagstidning. Använd ETC Varuhuset eller:
Swisha: 123 508 754 9
BG: 5372-9141
– Jag skulle sätta oss närmare mitten, men kanske något mer till vänster. Därför att vi naturligtvis ser att vi behöver ha en solidarisk politik med investeringar. Vi kan inte bara gå på skattesänkningar. Men vi är ju också för det småskaliga, det individualistiska, att man ska ha makt över sin framtid och sitt öde, sade Lövin.
På den så kallade GAL-TAN-skalan där skiljelinjerna i stället för ekonomiska faktorer går mellan det globala alternativa och det traditionella och auktoritära satte Lövin MP högst upp av alla partier på den sida som står för mer öppenhet och globalism.
Maggie Strömberg är journalist på Sveriges Radio och författare till ”Vi blev som dom andra”, den hyllade boken om Miljöpartiets väg till makten som utkom 2016.
Hon menar att MP:s väljare ofta uppfattar sig som vänster, men att det samtidigt finns företrädare som inte alls är särskilt vänster på den traditionella politiska skalan. Och att det spelar stor roll vad språkrören står.
– Gustav Fridolin uppfattar jag som ganska vänster. Han kom från ett mer fackligt håll, medan till exempel Maria Wetterstrand var väldigt liberal. Eftersom partiet varit lite löst i kanterna så har det blivit ganska viktigt vad språkrören säger, menar Strömberg.
Många menar att ett vägval skedde 2011 när Mikaela Valtersson utmanade Åsa Romson om språkrörsposten. Om Valtersson hade blivit språkrör bedömer många att partiet hade dragit sig högerut.
När hon avgick som gruppledare hösten 2011 skrev Valtersson en uppmärksammad debattartikel om att MP borde vara öppna för att samarbeta med Moderaterna. Valtersson säger dock till Dagens ETC att Moderaterna är ett helt annat parti i dag och att hon inte själv tror att partiets linje skulle tagit någon radikalt annorlunda riktning med henne som språkrör.
Förskjutning vänsterut
Även om Miljöpartiet samarbetat med S i många frågor sedan 90-talet håller de flesta med om att regeringssamarbetet med Socialdemokraterna har inneburit en förskjutning vänsterut i flera frågor.
I frågor kring ekonomin och välfärden ligger Miljöpartiet i dag relativt nära Vänsterpartiet och Socialdemokraterna. Men MP har svängt fram och tillbaka, menar Strömberg.
– Tidigare pratade man mer om småföretagarnas villkor. Och man har gjort uppgörelser till höger, till exempel i migrationen. Synen på arbetskraftsinvandring har inte heller varit klassiskt facklig. De har gjort uppgörelser med de borgerliga om vissa undantag i turordningsreglerna i LAS. I vissa frågor svänger det väldigt snabbt. De röstar ja på en kongress och nej på nästa. Det finns en del som fortfarande drömmer om MP som ett mittenparti, säger Maggie Strömberg.
Den största förändringen är kanske ändå den brännande frågan om vinster i välfärden och friskolorna. MP har som parti tidigare aktivt drivit friskolepositiv politik och på det sättet hjälpt de borgerliga med att rädda friskolesystemet.
Partiet drev fram regler som skulle göra det lättare att starta och driva friskola och brann för att ge utrymme för idéburna skolor som kompletterade de kommunala. 2013 gick Gustav Fridolin ut offentligt med en ursäkt. I en debattartikel i Aftonbladet skrev han:
”Vi och Miljöpartiet är villiga att erkänna. Vi gjorde fel. Friskolereformen drev åt ett håll vi aldrig kunnat räkna med. Nu gäller det att göra rätt. Och i detta måste ligga att få bort vinstintresset ur ekvationen.”
Under åren i regeringsställning har partiet fortsatt på samma bana och ställer sig bakom regeringens förslag att begränsa möjligheterna att göra vinster inom såväl socialtjänst som skola.
”Väldigt öppet”
Frågan om regeringsbildningen efter valet är vidöppen och kan innebära att Miljöpartiet öppnar för nya samarbeten framöver.
– Allt är ju väldigt öppet, men jag tror att de kan göra nästan vad som helst, gå med i vilket samarbete som helst med motiveringen att hålla SD utanför makten. De är villiga att kompromissa om väldigt mycket, säger Maggie Strömberg.
