Hur jämställda är vi egentligen?

Här har i två omgångar mellan 300 och drygt 600 personer svarat på frågor kring karaktären och beteendet hos en ”genomsnittlig typisk kvinna/man” år 1950, i dagsläget och i framtiden. Frågorna har rört både hem och yrkesliv.

Upplevd icke-traditionalism

Något som förvånade forskarna var att deltagarna i studien konsekvent överskattade andelen män i kvinnodominerade yrken och tvärtom.

– Människor tror att uppåt 30 procent av alla förskollärare, hårfrisörer och receptionister är män och att det finns runt 25-30 procent kvinnor bland bilmekaniker, piloter och aktiemäklare, säger Marie Gustafsson Sendén, en av fyra forskare bakom studien.

– Kanske beror det på att media vill lyfta fram den icke-könsstereotypa personen, så finns en före­ställning om att det speglar samhället.

Ett annat oväntat resultat var att deltagarna tänker sig att könsfördelningen ser annorlunda ut i dag än den gjorde 1950, men framåt väntar de sig ingen förändring.

– Det är ett unikt resultat för Sverige. I många länder föreställer sig människor att samhället kommer att fortsätta förändras men varken vad gäller rollfördelning eller stereotyper ser vi det här, säger Marie Gustafsson Sendén.

Oroväckande resultat

Hon anser att resultatet är oroväckande eftersom det antyder att deltagarna tror att jämställdhet är nådd och då kanske inte motiveras att arbeta för förändring.

– Den som inte anser att vi har en hel del kvar att göra här, den fattar sina beslut på felaktiga grunder, säger hon.

Ytterligare ett resultat som fick forskarna i studien att reagera var att kvinnor upplevs ha förändrats sedan 1950 medan män tros ha förblivit desamma. Kvinnor ska ha anammat drag som kopplats till den manliga könsstereotypen: oberoende, självständighet och kompetens. En tänkbar förklaring är kvinnors inträde på arbetsmarknaden, och resultatet går då i linje med studiens hypotes. Män å sin sida upplevs inte ha tillägnat sig drag som kopplats till den kvinnliga stereotypen, drag som har att göra med moral, relationsorientering och värme. Det trots att män i större utsträckning är föräldralediga, både jämfört med tidigare och jämfört med många andra länder.

”Kvinnor ska anpassa sig”

– Det kan diskuteras om det bottnar i att maskulinitet är något som utförs medan femininitet upplevs som något en person är. Kanske är kvinnostereotypen mer kopplad till föreställningar om biologi – kapaciteten att föda barn till exempel – och därför svårare att tillgodogöra sig, säger Marie Gustafsson Sendén, och fortsätter:

– En annan teori är att det finns en förväntning att kvinnor ska anpassa sig och vara föränderliga medan det kanske finns en föreställning om att män är som de är.

Att könsstereotyper lever kvar är enligt Marie Gustafsson Sendén knappast oväntat men heller inte okomplicerat.

– Stereotyper skapar förväntningar. Vi drar fel slutsatser om människor. Och individer kan påverkas att inte vara lika fria i sitt uttryck, eftersom det är lättare att tillhöra en majoritet än en minoritet, säger hon.