BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Det ska inte vara någon tvekan att man känner in den andra personens önskemål – och man behöver förstå att det straffbart om man inte gör det. Målet är inte primärt att fler fälls utan att färre övergrepp begås.
Utöver det behöver samhället satsa resurser på rättsväsendet, höja kunskapsnivån om sexuellt våld hos valda yrkesgrupper, satsa på socialt arbete och fokusera på och arbeta med normer kring maskulinitet och sexualitet.
Anna Tiihonen Möller, biträdande överläkare och ledningsansvarig läkare, Akutmottagningen för våldtagna på Södersjukhuset
– Vi måste sprida kunskapen om att en person som blir våldtagen oftast inte gör motstånd, vare sig fysiskt eller verbalt. I en studie gjord på Akutmottagningen för våldtagna på Södersjukhuset visar vi att sju av tio reagerar med en paralysreaktion vid våldtäkt. Passivitet kan således inte tolkas som ett "ja". Rådande lagförslag går i linje med detta.
Inti Chavez Perez, sexualupplysare och författare till Lätta sexboken
– Att lagen betonar samtycke är en bra start. Med lagen på plats kommer mångas sätt att prata och tänka följa efter. Nästa steg blir att införa samtycke som en självklar del i den svenska skolans sex- och samlevnadsundervisning. Regeringen har aviserat en granskning av undervisningen, jag ser fram emot att läsa resultatet.
I dag finns ordet samtycke inte med i grundskolans läroplan. Jag skulle gärna vilja se att det inkluderas. Men en bra läroplan kommer vi inte långt med ifall den inte implementeras i verkligheten. I dag upplever jag att skolor har väldigt skilda sätt att förhålla sig till sex- och samlevnadsämnet och värdegrunden i läroplanen. En mer sammanhållen linje behövs för skolorna.
Dessutom behöver vi se mer engagemang i frågan från män. I dag är det de feministiska mansorganisationerna, som Män för jämställdhet, och enskilda aktivister som talar om samtycke. Vi skulle behöva se initiativ från mansdominerade organisationer som inte har en feministisk stämpel, till exempel idrottsföreningar.
Cecilia Bödker Pedersen, verksamhetschef Föreningen Storasyster
– Att vi ska ha en samtyckeskultur är en självklarhet. Jag tycker att stora delar av debatten om en eventuell lagändring fått slagsida och fastnar i raljerande ifrågasättanden om skriftliga kontrakt innan sex, som om detta med samtycke skulle vara något konstigt och komplicerat. Det finns inget sex utan samtycke, och om du känner dig tveksam till om personen du vill ligga med verkligen vill ligga med dig – fråga!
Att vårt rättsväsende tydligt markerar att det är olagligt att ha sex med någon som inte deltar frivilligt är en bit på vägen mot en samtyckeskultur. Vi behöver också lära barn från tidig ålder vad samtycke innebär. Prata med barn och unga om egen och andras kroppsliga integritet. Prata med unga personer som snart ska börja ha sex med andra om hur en kan försäkra sig om samtycke. Prata om att ha rätt att ångra sig, även om en ville först, även om en haft sex med personen tidigare. Utmana föreställningen om att samtycke är något svårt och komplicerat. Så får vi en samtyckeskultur.
Katarina Galic´ och Mario Runesson, projektledare Fatta Samtycke
– Vi behöver en samtyckeslag som tydliggör vad samhället anser vara okej och inte. Sedan behöver vi arbeta folkbildande och konkretisera vad samtycke innebär. Hur visar vi att vi vill något? Och när vi uppfattar att någon inte vill – hur övar vi oss på att respektera det? Utöver sexualundervisning handlar det om att titta bredare på kulturen vi lever i. Övertalningsförmåga och dominans är egenskaper som värderas högt. Den som vill bli framgångsrik ska ta för sig och ta plats. Den som vill ha något ska inte ge sig. Vi behöver problematisera detta och ta fram alternativa sätt att vara med varandra, i alla relationer. Det är just vad vi på Fatta Samtycke ska ägna det kommande året åt. Tillsammans med unga vuxna från hela Sverige ska vi genom diskussionsövningar, observationer och experiment titta närmare på vad samtycke kan vara i olika möten mellan människor. Men det är ett samtal som behöver spridas till alla. Först då kan vi skapa möjligheter för en bred samtyckeskultur.
Jonathan Cederlund, BDSM-aktivist och bloggare
– Inom bdsm, alltså praktiker bortom "vaniljsex", är samtycke en självklarhet. Här har vi ofta förhandlingar kring vår aktivitet innan vi gör något, samt sätter upp stoppord som alla måste respektera om någon vill avbryta. Vi för utan tvivel vidare våra kunskaper och erfarenheter till andra, och pratar alltid om situationer som potentiellt kan uppstå. Allt för att samtycke och säkerhet skall sättas i första rummet.
Vi får en samtyckeskultur främst genom att prata om den, ännu mer och på fler platser. Vi måste prata om förutsättningarna bortom graviditet och könssjukdomar. På samma sätt som vi studerar svenska i skolan även om det är vårt modersmål, måste vi med samhällets hjälp få en bredare utbildning om sex. En samtyckeskultur får vi aldrig genom skambeläggning eller att försöka förbjuda saker, en lagändring ger ingen effekt om vi inte vågar diskutera de obekväma frågorna. Vi måste prata mer om vad samtycke faktiskt är och vad konsekvenserna är utan det.
Luis Lineo, ordförande i organisationen MÄN och Nathan Hamelberg, metodutvecklare Machofabriken
– Sexualbrottskommitténs betänkande är i sig positivt. Men lagförändringar handlar ju mycket om det normativa, det är upp till andra att faktiskt ändra på hur det ser ut i praktiken. En minoritet våldtäkter anmäls, kanske för att det är så svårt att fälla.
Utbildning i sex- och samlevnad i skolorna är bra, men det arbetet behövs minst lika mycket i andra sammanhang. Vi behöver ändra synen och förväntningarna på sex, sexualiserat våld handlar inte bara om sex, utan om maskulinitet och dominans. Det är ingenting pojkar och män lär sig specifikt i sexuella sammanhang. Sexuella övergrepp förebyggs inte bara genom att tala om sex; vi kan också arbeta till exempel på fotbollsturneringar där alla är välkomna, eller genom att arbeta med pojkars läsning för att få unga killar att våga prata om känslor. A och o är att samtalet inte bara förs i uttalat feministiska kretsar. I MÄN arbetar vi med metoder som Mentors in Violence Prevention och Machofabriken. Där involveras unga själva i arbetet.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
